- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
277

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEDNINGSANLÄGGNINGAR. LANDSBYGDSELEKTRIFIERING.

277

Fig. 281. Stolptransformator.

koppling av större motorer för 1 500 eller 3 000 volts spänning. Anslutningskontakten är
monterad på betryggande höjd över marken, för att någon fara för oavsiktlig beröring
med högspänningsledningen ej skall förefinnas. Stolpkontakten kan medelst en isolerad
stång manövreras från marken och är så utförd, att till densamma kan anslutas en böjlig
kabel, som leder strömmen till motorn. Denna är vanligen placerad på en vagn för att
bekvämt kunna transporteras till de olika platserna. Mindre motorer ställas också ofta på
en bår. Vid varje gård behöver man sålunda ej hava mer än en motor, som kan användas
för olika ändamål, t. ex.
tröskning, vattenpumpning, sågning
etc. På varje ställe, där motorn
sålunda behöver användas, är den
ovannämnda
anslutningskontakten till högspänningsledningen
uppsatt, och man har nu endast
att inkoppla den böjliga kabeln
till denna kontakt och slå till en
strömbrytare, placerad på
motorvagnen, för att få motorn i gång.
Denna strömbrytare är vanligen
placerad i ett s. k. motorskåp,
vilket även innehåller
säkerhets-metaller, pådragsmotstånd,
instrument etc.

I mellersta och södra Sverige
användes numera för
landsbygds-distribution vanligen det s. k.
trespänningssystemet. Genom
byg-delinj er för 20 000 volt stå de
lokala transformatorstationerna,
vilka uppsättas med ett inbördes
avstånd av c:a 10 km på de med
hänsyn till energifördelningen
lämpligaste platserna, i
förbindelse med de stora
vattenkraftsverkens ledningsnät. Vid dessa

lokala transformatorstationer, s. k. bygdestationer, nedtransformeras spänningen till
1 500 eller 3 000 volt och vid större gårdar eller byar till 220 volt med 127 volts
lampspänning. Schematiskt återgives detta system genom fig. 280.

Vid kraftstationen I å fig. 280, den s.k. primärstationen, upptransformeras
generatorspänningen till den för de stora landslinjerna vanligen använda 70 000 volts spänningen.
Vid en lämplig plats, exempelvis II å fig. 280, nedtransformeras denna till bygdenätets
spänning 20 000 volt. Denna s. k. sekundär station har en aktionsradie av högst 50 km.
Vid de med III markerade platserna uppsättas mindre transformatorstationer,
tertiär-stationer, från vilka de s. k. ortsnäten utgå, vanligen utförda för 1 500 eller 3 000 volts
spänning. Dessa ortsnät mata ett område med maximalt 5 km radie, inom vilket
slutligen en mängd stolptransformatorer, kvartärstationer, finnas uppsatta (IV å fig. 280)
för matning av gårdsnäten, vilka med 220 volts spänning hava en fördelningsradie av c:a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free