Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
500 meter. Utseendet av en stolptransformator med nedifrån manövrerbar frånskilj are
visas å fig. 281. Det ovan angivna schemat för landsbygdsdistribution har konsekvent
genomförts vid Vattenfallsstyrelsens nyare anläggningar. Gårds- och ortsnäten byggas
i allmänhet av lokala andelsföreningar, som köpa kraften från tertiärstationen och
därifrån ombesörja dess fördelning.
Utom det av Vattenfallsstyrelsen genomförda distributionssättet, som i huvudsak
överensstämmer med det av Hemsjö Kraft A.-B. använda, ha för samma ändamål
andra system och spänningar mångenstädes tillämpats i vårt land. Enligt Hemsjösystemet
ombesörjer kraftbolaget även den lokala energifördelningen fram till husväggen. Särskilt
i Norrland användes det s. k. tvåspänningssystemet med t. ex. 10 000 volt, som direkt
transformeras till förbrukningsspänningen. I stället för 220/127 volt för gårdsnätens
spänning användes mångenstädes såväl 190/110 som 380/220 volt. Nyanläggningar
för sistnämnda spänning utföras numera ej, då den visat sig allt för farlig.
Beträffande periodtalet är detta 25 perioder per sek. vid exempelvis Porjus
kraftverk med överföring till Kiruna, Gällivare m. fl., Uddeholmsverkens anläggningar
och distributionsnät i Värmland, Trollhätte kraftverks distribution (utom i Dalsland)
samt Stockholms stads anläggningar, 40 perioder i Ludvika bruks distributionsnät i
Dalarna, 60 perioder i Kopparbergs Bergslags A.-B:s äldre anläggningar och Grängesbergs
Gemensamma Förvaltnings anläggningar i Dalarna samt 50 perioder vid
Vattenfallsstyrelsens distributionsnät från Älvkarleby och Motala kraftstationer, vid Gullspångs
och f. d. Hemsjö Kraft A.-B:s, vid Sydsvenska Kraft A.-B:s anläggningar m. fl. större
kraftdistributionsföretag inom landet.
I detta sammanhang vilja vi som hastigast beröra frågan om utförandet av elektriska
starkströmsanläggningar i lantgårdar och därtill hörande byggnader (se Kommerskollegii
säkerhetsföreskrifter av den 6 mars 1919). Särskilt stora svårigheter möta vid utförandet
av driftsäkra installationer i lantgårdar, då ledningarna här gärna vilja förstöras genom
fukt och frätande gaser. Vi behöva endast som exempel nämna ladugårdar, stallar,
gödselhus, mejerier etc. I dessa måste ledningarna vara isolerade och armerade på
lämpligt sätt, t. ex. genom att gummiblykablar användas (se Elektriska Inspektionens
föreskrifter sept. 1921), strömbrytarna skola vara vattentäta och deras hölje vara av porslin
med skilda införingsöppningar för de båda polerna o. s. v. Det är nödvändigt att
iso-lationen å dessa anläggningar hålles hög, då det visat sig, att många djur äro ofantligt
känsliga för den elektriska strömmen. Sålunda dödas en häst med lätthet av en mycket
låg elektrisk spänning, även om den kan anses vara ofarlig för människor.
Bland de vid lantgårdar vanligen förekommande brandfarliga rummen märkas
trösk- och sädeslogar, foderlador och höskullar, sågar, torvupplag etc. Ledningarna
skola här vara förlagda i rör, strömbrytarna skola vara inkapslade i lufttäta järndosor
och försedda med lämpliga öppningar, avpassade efter de använda skyddsrören.
Säkerhetsapparaterna få ej placeras inom dessa lokaler, men om detta ej kan undvikas, måste
de vara anbragta i täta, hållbara järnskåp eller i träskåp, invändigt klädda med
asbest-papp. Utrymmet medgiver ej ett mera ingående studium av dessa detaljer utan hänvisas
till ovan angivna föreskrifter.
Statens ledningsnät. Innan vi närmare övergå till att beskriva några av statens
viktigaste ledningsnät, kan en kortfattad och orienterande historik vara av ett visst
intresse. Den första kraftöverföringen för trefasström i vårt land byggdes år 1893 för
300 hkr och levererade energi till gruvområdet vid Grängesberg från en vattenkrafts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
