Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Elektriska mätinstrument, av M. Möller - Frekvensmätare - Mättransformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ÄTTRANSFORM ATORER.
319
Fig. 336. Visarfrekvensmätare av
Graham Brothers.
inkopplade i serie till den spänning, vars frekvens skall bestämmas, och medelst en
voltmeter mäta spänningen på det induktiva motståndet. Denna spänning varierar med
periodtalet, och voltmetern kan graderas direkt i
perioder.
De i tekniken förekommande visarfrekvensmätarna
hava i allmänhet ett rörligt system, som påverkas av
två strömmar, av vilka den ena eller båda till sin
storlek äro beroende av frekvensen.
Vid en av Graham Brothers utförd mätare (fig. 336)
får ett rörligt system av två korsande järnkärnor på
samma axel påverkas av två fasta spolar, den ena
serie-kopplad med ett induktionsfritt motstånd, den andra
med ett induktivt sådant. Båda kärnorna sträva att
inställa sig i den omslutande spolens axelriktning med
en kraft, beroende av strömstyrkan i spolen och nålens
läge i densamma. Inställningen blir sådan, att jämvikt
uppstår mellan de på båda nålarna verkande krafterna.
Då strömstyrkan i spolen med det induktiva
motståndet är beroende av periodtalet, kommer den av
spolen utövade kraften och sålunda även utslaget
att vara beroende av periodtalet. Mätaren graderas
empiriskt.
Visarfrekvensmätarna äro i allmänhet mer eller mindre beroende av variationer ’
spänningen och kunna således endast användas vid spänningar omkring den, vid vilken
graderingen blivit utförd.
MÄTT R A NSFORM ATORER.
Mättransformatorerna hava först och främst till ändamål att möjliggöra mätningar
i högspända växelströmsanläggningar, varvid de avskilja instrumenten från den
livsfarliga spänningen, men kunna även användas för utökning av instrumentens mätområde.
Vid de flesta växelströmsinstrument är det nämligen ej möjligt att utöka
strömmätnings-området med shunt på samma sätt som vid likströmsinstrument, emedan strömspolens
självinduktion förorsakar, att strömgreningen blir beroende av periodtalet. Då
instrumenten på grund av konstruktiva svårigheter ej kunna utföras för godtyckligt höga
strömstyrkor, är man uteslutande hänvisad till användningen av mättransformatorer.
Mättransformatorerna bestå liksom vanliga transformatorer av en järnkärna, på
vilken två lindningar äro upplagda, en primär och en sekundär. Den primära inkopplas
till den ström eller spänning, som skall mätas, den sekundära till mätinstrumentet.
Av en god mättransformator fordrar man, att den sekundära storheten är noga
proportionell mot den primära, samt att de hava samma fasvinkel, eller att fasvinkeln mellan
dem är 180°. Vid konstruktionen måste särskild vikt läggas vid dessa egenskaper, varför
mättransformatorerna erhålla ett från vanliga transformatorer något avvikande utförande.
Spänningstransformatoru. Då denna är avsedd att nedtransformera spänningen
från en högre till en lägre, erhåller den på primärsidan ett större antal lindningsvarv än
på sekundärsidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
