Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
327
vattenbyggnaderna samt kostnaden för själva vattenfallet. Däremot bliva
driftkostnaderna för ett vattenkraftverk avsevärt billigare än för ett ångkraftverk, där ju för
alstrandet av varje kilowattimme åtgår en viss kvantitet bränsle. Om man från en
vattenkraftstation under året uttager hela det energibelopp, som maskinerna kunna alstra,
eller blott en del därav, bliva i båda fallen driftutgifterna i det närmaste desamma.
Skillnaden utgöres blott av de vid den mera omfattande utnyttj ningen ökade kostnaderna
för smörjolja och andra mindre betydande driftmateriel samt möjligen av någon ökning i
utgifterna för tillsyn och underhåll av maskineriet. Härav torde utan vidare framgå den
stora ekonomiska betydelsen av att en vattenkraftstation arbetar med god utnyttjning.
Det ligger ju i sakens natur, att en ökad utnyttjning vid båda slagen av kraftverk
alltid måste medföra en förbättring i anläggningens ekonomi; dock är av ovan anförda skäl
denna förbättring relativt större vid ett vattenkraftverk än vid ett ångkraftverk.
En avsevärd del av den elektriska energi, som förbrukas inom ett samhälle, t. ex.
en storstad, användes för belysningsändamål. Denna del av förbrukningen är
emellertid mycket ojämnt fördelad under året, då den ju huvudsakligen är förlagd till den mörka
årstiden. Under dylika förhållanden — då belastningen är varierande — kan det ofta
vara ekonomiskt fördelaktigt, att den s. k. bottenbelastningen levereras från ett efter
densamma avmätt vattenkraftverk, som därigenom kommer att arbeta med särdeles
god utnyttjning, och att de av belysningsbelastningen eller av andra orsaker åstadkomna
topp- eller pikbelastningarna omhändertagas av ett .ångkraftverk. Detta senare kan
därvid även ha sin stora betydelse såsom reserv för vattenkraftanläggningen vid inträffande
vattenbrist eller av andra orsaker, t. ex. linjefel å kraftledningen från vattenkraftverket
förorsakande avbrott i energileveransen från detsamma.
Växelströmmens periodtal är numera i allmänhet inom Europa 50 per sek. och i
Amerika 25 eller 60. Förr användes i större utsträckning än nu 25 perioder, särskilt med
hänsyn till erhållandet av god spänningsreglering. Tack vare kraftöverföringsteknikens
utveckling, som möjliggjort konstruerandet av driftsäkra transformatorer och
linje-isolatorer för så höga spänningar, som man ännu föl ett par tiotal år sedan ansåg
drift-tekniskt omöjliga, har emellertid spänningsregleringsfrågan i detta samband fått en mera
underordnad betydelse och de högre periodtalen blivit alltmer förhärskande. Dessa
äga nämligen en hel del avgjorda fördelar framför 25-periodsystemet. 50-periodig
växelström lämpar sig särdeles väl för belysningsändamål, vilket däremot ej kan sägas om
25-periodsystemet, med vilket man erhåller en ojämn belysning, enär de av strömmens
växlingar förorsakade variationerna i lampornas ljusstyrka ännu vid detta låga
periodtal uppfattas av ögat. Generatorer, motorer och transformatorer bliva mindre och
billigare för de högre periodtalen. Ångturbiner, som numera så gott som uteslutande
användas för drivandet av generatorerna i större ångelektricitetsverk, byggas i storlekar upp
till 10 000 kW med fördel för ett varvantal av 3 000 per minut, som ju lämpar sig för
50-periodsystemet med 2-poliga generatorer, under det att det högsta möjliga varvtalet
vid direkt drift av 25-periodiga generatorer är 1 500. För vissa speciella ändamål, såsom
t. ex. järnvägsdrift med växelströmskommutatormotorer, användas dock med fördel
periodtal ännu lägre än 25.
Det har i det föregående talats uteslutande om ång- och vattenkraftverk, och det av
den orsaken, att de flesta elektriska kraftstationerna anordnas för endera ånga eller
vatten såsom drivkraft. För större elektricitetsverk gäller detta så gott som generellt. En
del, i synnerhet smärre verk drivas emellertid av explosionsmotorer, såsom gasmotorer,
dieselmotorer etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
