Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.
I ångkraftverken har under de sista decennierna ångturbinen blivit allt mer
förhärskande såsom drivmotor. Dess utrymmesbehov är ju ofantligt mycket mindre än
en lika kraftig kolvångmaskins, och den kan med fördel byggas för särdeles höga
effektbelopp. Ångturbingeneratorer på 25 å 30 000 kW äro numera inga sällsynta företeelser.
I motsats till kolvmaskinerna kunna ångturbinerna tillgodogöra sig ett mycket högt
vakuum, och därför måste större omsorg och kostnad nedläggas på utförandet av
kon-densoranläggningen vid ångturbindrift. Man beräknar, att en procents förhöjning av
vakuum minskar ångåtgången med 1.5 å 2 procent. Så gott som uteslutande användas
ytkondensorer, och då avloppsångan från en ångturbin i motsats till en kolvmaskin ej
innehåller olja, kan den kondenserade ångan utan rening direkt användas för matning av
ångpannorna.
För att erhålla så stort ekonomiskt utbyte som möjligt ur ångenergien har man gått
allt högre med ångtrycket, vilket i större anläggningar i allmänhet håller sig omkring 14
å 20 atm. Ett annat medel, som allt mer kommit till användning för att höja
ånganlägg-ningars ekonomi, är ångans överhettning. Denna består däri, att ångan sedan den
lämnat pannan får passera genom ett rörsystem, som uppvärmes i pannans
förbränningsgaser eller i en separat anordnad eldstad. Då denna upphettning sker utan närvaro
av vatten, och ångan har möjlighet att expandera, antager den med bibehållande av sitt
tryck en högre temperatur än den i ångpannan befintliga, mättade ångan. En följd härav
är, att den överhettade ångan i motsats till mättad ånga kan tåla en viss avkylning,
utan att vatten kondenserar ut ur densamma. Hur väl man än isolerar ångledningarnas
och maskinernas väggar mot avkylning, kan man ej helt komma ifrån värmeförluster
genom desamma, som vid användande av mättad ånga med nödvändighet äro förknippade
med en på ekonomien ofördelaktigt inverkande kondensering. Genom överhettningen
undviker man denna kondensering och kan få ångan att i fullt torrt tillstånd passera
genom såväl rörledningar som maskiner. Vid ångturbindrift uppgår ofta överhettningen
till 100 å 125° C. Är ångtrycket t. ex. 14 atm., varemot svarar en temperatur hos den
mättade ångan av c:a 195° C., bliver då den överhettade ångans temperatur 300 å 325° C.
Vid kolvångmaskiner kan man ej driva överhettningen så långt, då ju deras cylindrar
smörjas med olja, som ej tål dessa höga temperaturer._ Ett sätt att anordna överhettare
å vattenrörpannor av system Babcock & Wilcox, vilken panntyp fått stor användning
i elektricitetsverk, visas av fig. 345. överhettaren är här placerad mellan ångdomen,
d. v. s. den överst placerade, stora cylindriska ångsamlaren, och det snett ställda
tubsystemet, vari ångalstringen huvudsakligen äger rum. Såsom av bilden framgår, består
överhettaren av en sats U-formigt böjda rör, som med sina ändar upptill och nedtill
utmynna i tvärgående ångsamlare. Man ser vidare, hur ångan ledes från domens ångrum
ned till överhettarens övre ångsamlare, från denna genom rörsystemet till den undre
ångsamlaren, varifrån tvenne vertikala, på ömse sidor om domen gående rör föra den
överhettade ångan till ett ovanpå domen anordnat samlingskärl. Till en å detta kärl placerad
ventil anslutes ångledningen från pannan. Av pilarna å fig. angivas de från eldstaden
kommande, varma förbränningsgasernas väg genom tubsystemet. För att erhålla ett
stort värmeutbyte från förbränningsgaserna tvingas de genom i tub systemet insatta
skärmar av eldfast material till en slingrande väg genom tubsystemet, så att de flera
gånger passera genom detsamma, överhettaren är såsom av fig. framgår så placerad,
att den omsvepes av de varma gaserna efter deras första passage genom tubsystemet.
För att tillgodogöra sig värmeinnehållet i de från pannorna till skorstenen avgående
förbränningsgaserna utrustar man i allmänhet pannanläggningarna med förvärmare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
