Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Ställverksapparater - Strömbrytare, avskiljare, reläer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.
tor er. Fig. 361 visar tvenne ASEA:s strömtransformatorer, avsedda för strömkretsar med
en spänning av 6 000 volt. Dylika transformatorer, vilkas primärlindning genomgås av
huvudströmmen, lämna från sin sekundärlindning en med denna ström proportionell
strömstyrka av låg spänning, och vanligtvis är omsättningsförhållandet sådant, att vid
fullbelastningsström i huvudledningen den sekundära strömstyrkan är 5 amp. Kopplar
man nu dessa strömtransformatorers sekundärlindning direkt till brytarens
utlösnings-spole utan användande av tidrelä, sker den automatiska utlösningen av brytaren i samma
ögonblick som en otillåtligt hög strömrusning inträffar. I allmänhet och särskilt på de
elektriska kraftstationerna anordnar man dock den automatiska urkopplingen av sådana
brytare, som äro avsedda att bryta strömkretsen vid överbelastning eller kortslutning,
på så sätt, att urkopplingen äger rum ett visst tidsmoment efter uppträdandet av den
otillåtligt höga strömstyrkan. Dels vill man ju ej att dylika brytare skola koppla ur
och därigenom åstadkomma driftstörning vid en hastigt övergående överbelastning,
och dels är det ju vid en inträffande kortslutning förmånligt för brytaren, att den befrias
från att bryta i kortslutningens första moment, då strömrusningen är allra störst. För
att åstadkomma denna tidsförskjutning
använder man sig av mellan strömtransformatorerna
och brytarens utlösningsspole inkopplade reläer
av olika slag. Dessa reläer innehålla en rörlig
del, som påverkas av strömmen från
strömtransformatorerna och sättes i rörelse, så snart
denna ström uppnår ett visst, förutbestämt
värde. Sedan en på förhand bestämd väglängd
genomlöpts av den rörliga delen, åstadkommer
den en elektrisk kontakt, varigenom antingen
strömmen från strömtransformatorerna eller
från en separat strömkälla, t. ex. ett
ackumulatorbatteri, slutes till brytarens utlösningsspole
och åstadkommer urkoppling. Såväl tidsinställningen, vilken bestämmer den tid, som
förflyter emellan den otillåtna strömmens uppträdande och urkopplingen, som
ströminställningen, vilken bestämmer storleken av den minsta ström, som försätter reläet i
rörelse, äro för hand reglerbara. I allmänhet äro reläen av den beskaffenheten, att
ur-kopplingstiden för en och samma ströminställning är kortare ju större
överbelastnings-strömstyrkan är, då ju den kraft, som sätter reläet i rörelse, växer med strömstyrkan.
Det är emellertid icke alltid så anordnat, att den automatiska urkopplingen äger
rum vid överbelastning, s. k. maximalutlösning. I vissa fall är det önskvärt, att
urkopplingen skall äga rum vid omkastning av ström- eller energiriktningen i de ledningar, vari
brytaren är inkopplad. Man betjänar sig därvid av s. k. bakströmsrelä. Är ett dylikt
relä anordnat -vid en generatorbrytare, åstadkommer det urkoppling, då energi föres i
onormal riktning, d. v. s. från samlingsskenorna till generatorn. Vill man åstadkomma
brytning, om spänningen sjunker under ett visst värde eller försvinner, sker det medelst
s. k. nollspänningsutlösning. I vissa fall skall utlösning äga rum, så fort strömbalansen
inom ett system störes o. s. v.
Fig. 362 återgiver ett enpoligt maximalrelä av firman Oerlikons tillverkning med
avtagen skyddshuv. Detta relä är baserat på induktionsprincipen. Dess kanske mest
iögonfallande del är den kring en horisontell axel vridbara aluminiumskivan, som rör sig
ganska tätt mellan de båda polytorna av en U-formad elektromagnet. Dennas lindning
Fig. 361. Strömtransformatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
