Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Olika anordningar av ställverk, kopplingsschemata, synkronisering etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA ANORDNINGAR AV STÄLLVERK, KOPPLINGSSCHEMATA, SYNKRONISERING ETC. 375
jare i samhngsskenorna mellan de olika anslutningarna ökas självfallet möjligheterna
för gruppindelning avsevärt. Emellertid använder man sig dock långt ifrån alltid utav
dylika samlingsskeneavskiljare, enär de i viss mån minska driftsäkerheten. Utbildas
samlingsskenorna till slutna ringar med generatorerna anslutna till den ena och de
utgående ledningarna till den andra sidan samt avskilj are emellan de olika anslutningarna,
d. v. s. en kombination mellan fig. 403 och 404, vinnas ju många fördelar i kopplingsväg,
vilka dock ernås genom en avsevärd ökning av anläggningskostnaderna. De båda
sam-lingsskenesystemen i fig. 404 tjänstgöra såsom reserv för varandra, så att vid inträffande
fel å det ena eller vid dess inspektion och rengöring hela driften överföres till det andra
systemet. För att höja driftsäkerheten förläggas de i allmänhet å skilda platser inom
ställverket, ofta i olika rum. En å det ena systemet uppkommande kortslutning lämnar
därigenom det andra fullkomligt oberört. För hopkoppling av de båda systemen betjänar
man sig av en mellan dem inkopplad oljeströmbrytare, såsom bilden angiver. Genom att
anordna ännu ett samlingsskenesystem erhåller man ju möjlighet att utan användande
av samlingsskeneavskiljare köra stationen i trenne grupper, en fördel som dock helt
naturligt är mycket dyrköpt. Vid stora stationer utan upptransformatorer, där
spänningen alltså är relativt låg (högst 10 000 å 12 000 volt) och de utgående ledningarnas antal
därför vanligtvis mycket stort, tillgriper man ofta för att nedbringa ställverkets kostnad
och utrymmesbehov den åtgärden, att de utgående ledningarna sammanföras till s. k.
ledningsgrupper, vilka medelst automatiska oljeströmbrytare kopplas genom avskiljarna
eller valströmbrytarna till samlingsskenorna på sätt som framgår av fig. 404. Alla de till
samlingsskenorna anslutna automatiska brytarna måste ju, såsom förut påpekats,
förmå bryta den totala kortslutningsströmmen från samtliga till skenorna i fråga anslutna
generatorer och bliva därför stora och dyrbara. Anslutas de utgående ledningarna på
samma sätt som generatorerna till samlingsskenorna, måste därför varje enskild ledning
skyddas genom en dylik stor brytare, under det att man vid anordnandet av
ledningsgrupper får en sådan endast för varje grupp och i de enskilda ledningarna nöjer sig
med mindre, icke automatiska brytare. NaturEgtvis medför dock denna anordning icke
enbart fördelar utan även olägenheter, såsom att en kortslutning på en ledning medför
hela gruppens urkopphng, och att valfriheten i fråga om ledningarnas anslutning till de
båda samlingsskenesystemen bhvit starkt beskuren.
Det gives naturEgtvis en mångfald andra typiska principdiagram, bland annat
sådana, vilka upptaga en särskild s. k. hjälpskena för koppEngsmöjhgheternas ökande,
men vi hava här ej utrymme att intränga djupare på detta område.
Innan vi övergå till det detaljerade kopplingsschemat, torde det vara lämphgt att med
några ord beröra det sätt, varpå inkoppling av generatorer äger rum, samt de instrument,
som användas vid denna manöver. Vid inkopphng av en likströmsgenerator till
samhngs-skenorna har man ju endast att, sedan varvtalet bringats upp till det normala, medelst
fältreostaten reglera spänningen tiU samma värde som samhngsskenornas spänning,
varpå inkoppling utan vidare äger rum genom tillslagning av strömbrytarna. Fullt så
enkel ställer sig ej denna manöver vid växelströmsanläggningar. Det är här ej
tillräck-Egt, att den inkommande generatorn har samma spänning som samhngsskenorna, tiU
vilka den skall inkopplas, utan dessutom fordras även, att den av generatorn alstrade
spänningen har samma periodtal eller frekvens samt samma fasläge som
samhngsske-nornas spänning. Med det sistnämnda menas, att generatorns och samhngsskenornas
spänningskurvor skola i fråga om tidsläget fullt sammanfalla med varandra, så att de
alltså samtidigt hava sina maximi-, noU- och minimivärden. Då detta äger rum, säger man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
