- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
376

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Olika anordningar av ställverk, kopplingsschemata, synkronisering etc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376

ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.

att generatorn går synkront med den övriga anläggningen, och den manöver, varigenom
generatorn bringas upp till synkron gång, benämnes synkronisering.

Den äldsta och ännu mycket använda synkroniseringsmetoden är den, där man
begagnar sig av glödlampor, s. k. faslampor, för att bestämma tidpunkten, då faslikhet
äger rum. Metoden framställes schematiskt i fig. 405 och 406. Båda bilderna hänföra sig
till trefaskraftverk med trenne generatorer, märkta G. Medelst oljeströmbrytarna O
kunna generatorerna anslutas till samlingsskenesystemet S. Fig. 405 gäller för ett
låg-spänningsverk, då däremot fig. 406 hänför sig till en anläggning, där spänningen är så hög,
att faslamporna måste matas från spänningstransformatorer SP. Principiellt äro de
för övrigt varandra fullkomligt lika. Vi antaga nu, att generatorerna 2 och 3 äro i drift
och leverera energi till samlingsskenorna, samt att belastningen stiger så, att även
generatorn n:r 1 måste inkopplas. Dess drivmotor sättes då i gång, och hastigheten regleras
så nära som möjligt till den mot synkron gång svarande. Spänningen regleras till
överensstämmelse med de övriga generatorernas spänning. En propp insättes i generatorns
n:r 1 proppkontakt P, varigenom två av generatorns faser genom synkroniseringsled-

Fig. 405.

Fig. 406.

Kopplingsschema för synkronisering med faslampor.

ningarna L och faslamporna F anslutas till motsvarande faser å samlingsskenorna.
Genom pilarna angivas huru, då synkronism äger rum, i ett visst ögonblick
samlingsskene-spänningen och generatorspänningen äro riktade i synkroniseringsledningarna. De båda
spänningarna äro då alltså seriekopplade och lamporna lysa med full styrka. Tillståndet
i det fall åter, att den inkommande maskinen har rätt frekvens men är 180° ur fas med
samlingsskenorna, så att maximivärdet av spänningen mellan tvenne faser i generatorn
inträffar samtidigt med minimivärdet av spänningen mellan samlingsskenornas
motsvarande faser, kan återgivas därigenom, att t. ex. de båda pilarna vid samlingsskenorna
byta riktning. I detta fall motverka alltså spänningarna varandra, varför, om de äro
lika stora, ingen ström kommer till stånd genom lamporna, vilka således äro mörka.
Vid alla andra faslägen av den inkommande maskinens spänning relativt
samlingsske-nespänningen framflyter genom lamporna en viss ström, som erhåller sitt maximivärde
då full faslikhet inträder. Som nu den inkommande generatorn vid
synkroniserings-proppens insättning helt säkert ej går med den fullt rätta hastigheten, kommer dess
fasläge relativt samlingsskenespänningen att i följd genomlöpa alla värden mellan 0° och
360° och strömmen genom faslamporna att successivt ändras mellan sitt maximivärde
och noll. Lamporna bringas därigenom att omväxlande lysa upp och förmörkas, och ju
mer den inkommande maskinens hastighet nalkas den rätta, desto långsammare förlöpa
dessa perioder eller »svävningar». Som hjälp vid synkroniseringen använder man sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free