- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
413

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Beskrivning av några elektricitetsverk - Stockholms Elektricitetsverk - Trollhättans vattenkraftverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BESKRIVNING AV NÅGRA ELEKTRICITETSVERK. TROLLHÄTTANS VATTENKRAFTVERK. 413
skenornas och batteriets volt- och ampèremetrar samt tillsatsmaskinens instrument och
apparater äro monterade på en tavla, som bildar avslutningen åt ena sidan av stationens
instrumenttavla. Avgreningen till de utgående kablarna sker å fördelningsbord, delvis
lika de förut beskrivna. Kablarna från den positiva samlingsskenan äro förbundna till
spårvägens kontaktledning och de från den negativa skenan till rälsen. De positiva
avgreningsledningarna äro före anslutningen till kablarna uppdragna till de förut
omtalade, i maskinsalens båda ändar placerade fördelningstavlorna, av vilka fig. 441 visar en
bild. Å dessa äro de automatiska strömbrytarna monterade samt ampèremetrar, vilka
visa strömstyrkan i plus- och minuskablarna. Vid inträffande automatisk urkoppling
av en brytare inkopplas dess utgående ledning medelst en kontaktpropp till en
felunder-sökningsanläggning, vars ohmmeter angiver motståndet mellan den till ifrågavarande
ledning hörande sektionen av kontakttråden och jord. Är detta tillräckligt, för att
inkoppling av kabeln utan risk kan ske, företages sådan, eljest väntas därmed, tills
ohm-metern utvisar, att urkopplingens orsak blivit undanröjd.

Ar 1926 påbörjades i Tulestationen en genomgripande ombyggnad bestående
där-uti, ätt de gamla maskinerna borttagas och ersättas med 2 000 kW synkrona
motorgeneratorer. Av de andra understationerna äro 5 st. av ungefär samma
storleksordning som Tulestationen och belägna inom staden, under det att de övriga, av vilka en
är placerad å Kungl. Djurgården och de tre andra i förortssamhällen, äro av mindre typ.

Trollhättans vattenkraftverk.

Detta den svenska statens första kraftverk utnyttjar vattenkraften i
Trollhättefallen, vilka bildas av Göta älv, ungefär en mil nedanför dess avlopp ur Vänern. Den totala
nivåskillnaden mellan Vänerns yta och Kattegatt är 44 meter, varav huvudparten
kommer på Trollhättefallen, vilkas sammanlagda fallhöjd av c:a 32 meter tillgodogöres i
kraftstationen. Vattenmängden i älven varierar mellan 320 och 900 kbm per sekund.

Fig. 442 är en kartskiss av Trollhättefallen och deras närmaste omgivning.
Kraftstationen är placerad vid en vik av älven, den s. k. Olidehålan, nedanför Helvetesfallet,
det nedersta av Trollhättefallen. Här reser sig berget till en ansenlig höjd över
vattenytan, och kraftstationen är anlagd på en i berget utförd platå. Ett stycke ovanför det
översta fallet är tvärsöver älven en spärrdamm uppförd, där medelst elektriskt
manövrerade luckor och valsar den förbi kraftstationen rinnande vattenmängden regleras. C:a
100 meter längre upp i älven är intaget till kraftstationen anordnat, såsom av fig. 442
framgår. Intaget består av 6 st. 12 m. breda öppningar, skilda åt av kraftiga granitpelare.
Framför detsamma är en flytande isavledare av trä förankrad. Från intaget ledes
driv-vattnet genom en 1 300 m. lång kanal till en i berget ovanför kraftstationen utsprängd
fördelningsbassäng. Kraftkanalen, vars ursprungliga utförande framgår av kartskissen,
delar sig numera ett stycke nedanför intaget i tvenne kanaler, varvid man för den senast
anlagda grenen till stor del använt sig av den gamla trafikkanalen. Sträckningen av denna
nyare kanal, som utförts i samband med en utvidgning av kraftstationen, är antydd
å fig. 442.

Fig. 443 är en sektion och fig. 444 en plan av kraftverkets första utbyggnad, som
togs i bruk år 1910 och avsåg att inrymma 8 st. turbingeneratoraggregat om vardera
9 000 kW. Sedermera ha såsom nämnts utvidgningar företagits, så att kraftverket
numera innehåller 13 st. maskinenheter av sagda kapacitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free