Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK DRIFT INOM SKILDA INDUSTRIER. TEXTILINDUSTRIEN.
487
sig förmånligt att använda Leonardkoppling, som ger den i regleringsavseende bästa,
ehuru dyraste lösningen.
Även vid kalanderdrift användes tryckknappsutlcsning för att kunna hastigt
avkoppla maskinen vid inträffande fel.
Pappersindustriens elektrifiering, ehuru särskilt i Europa genomförd i betydande
omfattning, är på visst sätt ännu endast partie 11, så till vida, som elektriciteten hittills
förmått erövra endast de maskinella anordningarna. En betydande del av
pappersindustriens kraftförbrukning utgöres av ångbehovet för pappersmassans uttorkning under
arbetsprocessen. Av de c:a 99 % vatten, som den i pappersmaskinen ingående massan
representerar, bortgår visserligen en hel del under filtrering och pressning; men mellan
40 och 50 % återstå dock att skaffa bort genom de ånguppvärmda torkcylindrarna.
I ångdrivna pappersbruk användes härför avloppsångan från de ångmaskiner, som driva
verket. Då ånga sålunda under alla förhållanden måste framställas, är det förklarligt
att på en del håll, där de ekonomiska betingelserna för elektrifiering ej äro så förmånliga,
omläggning av pappersdriften från ånga till elektricitet kunnat stöta på svårigheter.
För vårt land, med dess relativt goda tillgång på elektrisk kraft, skulle möjligheten av
även torkningsprocessens elektrifiering erbjuda ett visst intresse. Försök i den vägen
hava utomlands utförts, men man synes ännu ej hava lyckats konstruktivt
tillfredsställande lösa detta problem, som i ekonomiskt avseende måste bliva beroende av
tillgången på mycket billig elektrisk kraft.
Textilindustrien. Textilindustrien ägnar sig särskilt väl för elektrifiering och sådan
har även under de senaste årtiondena genomförts i stor utsträckning. Denna industri
arbetar med en mångfald olika arbetsmaskiner, alla dock gemensamt kännetecknade
av relativt ringa individuell kraftåtgång. Äldre tiders remtransmissioner i dylika fabriker
medförde skrymmande och ljus skymmande anordningar, som vid elektrisk enkeldrift
eller gruppdrift bortföllo eller reducerades. I många fall har den elektriska driften även
medfört driftstekniska fördelar genom större resurser i fråga om hastighetsreglering samt
bekvämare anordningar för igångsättning och stoppande av maskinerna.
Den mest vittomfattande användning har den elektriska driften nått inom spinnerier
och väverier, men även för blekerier, färgerier samt tryckeri- och appretyrfabriker
erbjuder elektrifiering i många hänseenden väsentliga fördelar.
I bomullsspinnerier användes med fördel elektrisk drift för alla skeden av
arbetsprocessen. Den i balar sammanpressade råvaran har först att passera genom den s. k.
balbrytaren, i vilken den upplöses och finfördelas. Denna maskin kräver som regel en 2
å 4 hkrs motor, lämpligen av kortsluten typ. Härefter följa uppluckring och rensning.
Sedan bomullen i mataren erhållit en förbehandling, sker den egentliga uppluckringen
och rensningen i öppnaren och slag maskinen. Samtliga dessa maskiner drivas med fördel
av vanliga asynkrona motorer, för mataren av kortsluten typ 1.4—2 hkr, för öppnaren
och slagmaskinen 4—10 hkr; vid de större effekterna böra släpringade motorer helst
användas. Efter rensningen följer kardning och kamning i härför konstruerade
maskiner, som kräva relativt liten kraftåtgång (c:a 1 hkr). På grund av kardmaskinernas
tunga igångsättning blir det ur kraftförbrukningssynpunkt förmånligare för dessa
maskiner att använda gruppdrift, varvid ett lämpligt antal maskiner med rem drivas från en
gemensam axel. Sedan bomullen passerat sträck- och dubbleringsmaskinen börjar
för-spinningen i förspinningsmaskiner eller s. k. slubbar. Olika grader av förspinning full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
