- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
492

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

492

ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.

stoppas vid trådbrott eller vid fastklämning av skytteln, varvid levande kraften av
motorns ankare momentant gör sig gällande i en häftig ökning av kuggtrycket. Till
förmildrande av den härvid uppstående stöten användes oftast en friktionskoppling
mellan vävstolsaxeln och det å densamma anbragta stora kugghjulet. Drivanordning
med kuggväxel ställer sig, friktionskopp lingen inberäknad, minst 50 % dyrare, men har
fördelen av bättre verkningsgrad, varjämte driftstörningar på grund av trådbrott vid
denna anordning ej förekomma så ofta som vid remdrift. En merproduktion av 5—15 %
kan därför vid kuggväxeldrift anses normal.

I Sverige torde hittills remdrift vara det vanligaste. Motorn sättes härvid i gång
genom direkt tillslagning av en innesluten strömbrytare, anbragt på golvet och
manöv-rerbar medelst fotspak, som genom ett stångsystem står i förbindelse med vävstolens
vanliga igångsättningsanordning. Det är av vikt, att vävstolen går i gång med stor
kraft, så att skytteln tillräckligt kraftigt slungas fram och ej stannar på vägen, varvid
varptrådarna kunna slitas sönder. Motorer med högt igångsättningsmoment och god
verkningsgrad äro därför för dylik drift erforderliga.

De vanligen använda varvtalen för dessa motorer äro 750 eller 1 500 per minut.

Även textilindustriens efterbearbetning sprocesser i bleker ier, färgerier och
appretyr-anstalter kräva elektriskt drivna anordningar. Enär de olika mekaniskt drivna
maskinerna, huvudsakligen bestående av skölj maskiner, stampar, färgbaljor och centrifuger,
delvis arbeta intermittent, skulle transmissionsdrift medföra väsentliga energiförluster.

På grund av den starka fuktigheten och förekomsten av frätande gaser (klor- och
svavelsyrlighet) i vissa lokaler för dylik bearbetning är det av stor vikt, att motorerna
utföras väl kapslade och med omsorgsfullt impregnerade lindningar.

I tygtryckerier erbjuder den elektriska driften betydande fördelar. Här kräves
omfattande reglerbarhet hos motorn, beroende av materialets och mönstrets beskaffenhet samt
tryckarens arbetsvana. Därjämte måste maskinen vid vävens införande samt vid
tryckvalsarnas inställning kunna löpa mycket långsamt, ibland ned till Vio av den normala
hastigheten. På grund härav lämpar sig som regel endast likström för detta slags drift,
om än i viss utsträckning även reglerbara kommutatormotorer för växelström kommit
till användning vid mindre krävande fall t. ex. tryckning av vanlig bomullsväv, där en
hastighetsreglering av 1 : 3 oftast kan vara tillfyllest. Dylika motorer kunna även göra
god tjänst för drift av kalandrarna, vilka användas för torkning och glättning av
bomulls-och linnetyger, sedan dessa passerat appretyrmaskinerna.

För virkmaskiner har enkeldrift under senaste tid börjat införas, huvudsakligen vid
s. k. Cottonmaskiner. Vid framställning av strumpvävnad löper visserligen motorn
mestadels med konstant hastighet, men en viss reglering är nödvändig för maskinens
anpassning efter olika material samt för framställning av mönsterställen. För denna drift är
likström lämpligast, varvid användas shuntmotorer på 1 å 1.5 hkr.

Även vid stickmaskiner erfordras en viss grad av hastighetsreglering, som i en del
fall ernås genom olika mekaniska utväxlingar, i andra därjämte med hjälp av
trefasmotorer med polomkoppling samt i vissa fall, såsom vid virkmaskinerna, med hjälp av
likströms shuntmotorer, som erbjuda den bästa lösningen.

För sy maskinsdrift har elektromotorn visserligen vunnit en viss utbredning, ehuru
för fabriksbehov huvudsakligen enligt gruppdriftsystemet. Kraftbehovet vid enkeldrift
varierar mellan 1/20 och V6 hkr. En fullt tillfredsställande enkeldrift kräver vid dessa
maskiner en mycket omfattande hastighetsreglering, som i allmänhet ej kan uppnås
utan samtidig användning av slirande rem, manövrerad med hjälp av spännrulle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free