Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK DRIFT INOM SKILDA INDUSTRIER. VALSVERK M. M. 497
släpringar. Härefter upptages dess magnetisering, varefter hastigheten kan med hjälp
av den härför avsedda kontrollera inställas på önskat värde.
Med avseende på val av system äro vissa elektriska karakteristika hos de beskrivna
av intresse. En faktor av praktisk betydelse är enankareomformarens benägenhet att
lätt falla ur fas vid låga periodtal, vilket gör drift i närheten av huvudmotorns
synkronism i viss grad ostabil vid de system, där eftersläpningseffekten omsättes med hjälp av
sådana omformare. Vid valsverksdrift, där de momentana belastningsvariationerna äro
synnerligen kraftiga, spelar detta förhållande en viss roll. Kaskadkoppling med
kommu-tatormotor enligt Scherbius" system ger därvid stabilare drift. Å andra sidan har
Scher-bius-kombinationen den olägenheten, att kommutatormotorn i större enheter blir mera
känslig med avseende på kommuteringen. Ju större hastighetsområde motoraggregatet
skall behärska, desto högre blir periodtalet för den ström kommutatormotorn upptar —
detta periodtal är ju proportionellt
mot skillnaden mellan
primärspänningens och huvudmotorns
rotationshastigheter — och desto sämre blir
motorns kommutering. Genom
användning av såväl översynkron som
undersynkron reglering på sätt i det
föregående beskrivits kan dock denna
olägenhet i viss mån begränsas.
En gemensam nackdel vid
samtliga kaskadkombinationer med
omformare eller kommutatormotor är de
relativt stora tomgångsförlusterna.
För att sådana kombinationer skola
ställa sig ekonomiskt lönande fordras,
att kontinuerlig valsning med variabel
hastighet verkligen i tillräcklig
ut
sträckning påfordras. För mindre omfattande behov kan enkel tvåhastighets- eller
tandemkoppling med induktionsmotor understundom ställa sig ekonomiskt
gynnsammare, trots dessa metoders lägre tekniska fulländning.
Kräves åter mera betydande reglering, över 30 å 40 %, ställa sig i allmänhet ej ens
de nu beskrivna metoderna fullt tillfredsställande. Man har då att taga sin tillflykt till
likström och i de mest krävande fall till det förut omnämnda Leonardsystemet, som vid
valsverksdrift nått en alldeles speciell utbildning. Drift med vanliga shunt- eller
kom-poundlindade motorer på konstant spänning förekommer även, ehuru mindre ofta, i
sådana fall, då kontinuerlig hastighetsreglering erfordras inom ett ej alltför vidsträckt
område. Ett exempel på dylik drift är ett trådverk vidFagersta bruk, utrustat med
likströmsmotorer av Luth & Roséns tillverkning. Detta verk drevs tidigare av tvenne
induk-tionsmotorer. För att genom ökad körhastighet i kombination med hastighetsreglering
kunna uppdriva produktionen utbyttes dessa mot kompounderade likströmsmotorer,
drivna från en motorgenerator i parallell med ett pufferbatteri. Belastningsfördelningen
mellan generatorn och batteriet regleras med hjälp av en s. k. Thuryregulator på sådant
sätt, att vid lägre belastning generatorn lämnar ström även för batteriets laddning,
medan vid högre belastningar båda i parallell arbeta på nätet. Kraftuttagningen från
trefasnätet blir härigenom praktiskt taget fullkomligt utjämnad. Leonardkopplingen
32—220535. Uppfinningarnas bok, UL
Fig. 529. Principschema över Scherbius’ svstem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
