Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
torn kan som generator återarbeta på nätet, men kan uppstå, om nätspänningen av någon
anledning försvinner eller avbrott i någon av motorns strömkretsar inträffar. För att
förhindra spelskötaren att under det bromsning sker tillslå motorn, är anordnad en
strömbrytare (11), som genom en mekanisk utväxling
från säkerhetsbromsen träder i verksamhet, så snart
bromsen tillslås, och då utlöser nollspänningsreläet å
huvudströmbrytaren, varvid denna frånkopplar
motorn. (14) och (15) representera spelet och
djup-visaren resp.
Motsvarande detaljer återfinnas även å fig. 539.
Den ofullkomliga hastighetsregleringen hos
asyn-kronmotorspelen jämte de betydande
anläggningskostnaderna för Leonardspelen föranledde redan
tidigt strävanden att söka andra lösningar, som kunde
erbjuda tillfredsställande regleringsmöjligheter.
En sådan lösning har möjliggjorts genom
utvecklingen av;’ reglerbara
växelströmskommutator-motorer, som direkt kunna anslutas till huvudnätet
utan förmedling av omformare. Då dessa motorers effekt begränsas av periodtalet,
som vid högre frekvenser försämrar kommuteringen, kunna de i allmänhet komma
i fråga endast för mindre och medelstora spel, men fylla där väl sitt ändamål.
Flera utföringsformer hava med fördel kommit till användning. En av de firmor,
som tidigast arbetade i denna riktning, var Brown, Boveri & Cie i Baden, Schweiz,
som utbildade den s. k. Dérimotorn, till en början för spinneridrift (sid. 489) men
sedermera i större enheter även för gruvspel. Dérimotorn är en enfasig motor av
repul-sionstypen, vars hastighet
regleras genom borstförskjutning.
Då denna motor givetvis vid
större kraftbelopp ej utan
olägenhet kunde anslutas till
trefasnätet på grund av den starka
snedbelastning, som härav skulle
följa, samt därjämte av
konstruktiva skäl ej kunde utföras
för stora kraftbelopp, fann man
en utväg genom att anordna
två motorer på samma axel i
Scotts koppling (fig. 540—541) i
full överensstämmelse med det
system, som vanligen användes
för omformning av trefasström
till tvåfas. Den första
installa
tionen med dylika motorer utfördes år 1910 för gruvan Peter der Mines de Czeladz
i Sosnovice. Motorns effekt var max. 280 hkr vid 500 volt och 50 per. pr sek.,
med hastighetsreglering mellan 39 och 230 varv. Den enkla helt mekaniska
anordningen för hastighetsregleringen visade sig arbeta synnerligen tillfredsställande, varför
under de senare åren ett stort antal dylika anläggningar kommit till utförande med
Fig. 541. Scott-kopplade Dérimotorer för drift av gruvspel.
(Brown, Boveri & Cie.)
Fig. 540. Principschema för
Dérimotorer i Scotts koppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
