Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK JÄRNVÄGSDRIFT. ENFASSYSTEMET.
563
Fig. 600. Principschema för koppling av spartransformatorer
vid New York, New Haven & Hartford By.
skande, mot i Europa, där alla större anläggningar under de senare åren utförts för 15
eller 16 2A perioder. De väsentligare detaljerna av denna utveckling torde framgå av
efterföljande beskrivningar över mera anmärkningsvärda anläggningar.
Den första järnvägselektrifieringen av större omfattning var den i det föregående
omnämnda New York, New Haven & Hartford Ry, omfattande en linjesträcka av 102
km., till större delen belagd med 4 eller 6 spår. Spänningen är utom New Yorks område
11 000 volt; å den gemensamt med New York Central Rrd befarna sträckan från
Wood-lawn till New York Central användes 600 volt likström, varför en väsentlig del av
lokomotiven måst konstrueras för såväl likström som växelström.
Den enfasiga växelströmmen genereras i en kraftstation vid Cos Cob och distribueras
dels direkt från denna station, dels från en understation vid West Farms under en
spänning av 22 000 volt mellan polerna, av vilka den ena anslutes till kontaktledningen, den
andra till en särskild utefter banan löpande matarledning. Mittpunkten är jordförbunden,
och systemet utgör följaktligen ett slags treledaresystem. Grunderna för valet av detta
system äro delvis att tillskriva
hänsynen till växelströmmens
störande inverkan å angränsande
svagströmsledningar, som genom
detta distributionssystem i
förening med en del andra åtgärder
på ett tillfredsställande sätt
motverkas. Längs sträckan äro
placerade 27 fackverksbryggor, vid
vilka förutom erforderliga signal- och omkopplingsanordningar äro anbragta å
vardera en 2 000 kw sparkopplad transformator. Fig. 600 visar ett principschema för
distributionen genom dessa spartransformatorer. Varje transformator ST, som matas
med 22 000 volt mellan ytterpolerna, har sitt ena ben förbundet med kontaktledningen
och det andra med matarledningen, medan lindningens mittpunkt är förbunden
med skenorna. Schemat visar även strömfördelningen, då ett lokomotiv befinner sig
mitt emellan tvenne transformatorer, som vardera avgiva halva totalströmmen. På hela
sträckan från kraftstationen till den sektion, å vilken lokomotivet befinner sig, motverka
strömmarna i matarledning och kontaktledning varandra induktivt, och det framgår
ingen mer betydande ström i skenorna. Någon nämnvärt störande induktion i angränsande
svagströmsledningar kan därför ej här uppstå. Endast å den sektion, där lokomotivet
befinner sig, är strömbalansen ej fullständig, varför induktiv verkan här kan väntas.
Genom att på sätt här skett minska avståndet mellan spartransformatorerna till c:a 4
km. har störningsverkan emellertid kunnat nedbringas till oskadliga värden.
Kontaktledningen är med hänsyn till de många parallella spåren anordnad med
mycket kraftiga upphängningsanordningar, bestående av tvärs över banan sträckta
fackverksbryggor. Kontakttråden är upplagd i s. k. dubbel kedjeupphängning (se fig.
601). Kontaktledningen utgöres delvis av stål, avvikande från eljest gängse praxis att
använda koppar eller kopparlegering av större hårdhet.
Den dragande materielen utgöres av ett hundratal lokomotiv och c:a 30 motorvagnar.
Lokomotiven äro utförda i ett flertal typer, av vilka de äldsta sattes i drift redan 1907.
Dessa äro utrustade med vardera fyra motorer å 240 hkr:s timeffekt och 200 hkr:s
kontinuerlig effekt. Vid drift å likström är kapaciteten c:a 50 % högre. Motorerna äro anordnade
med pressluftsventilation. Upphängningsanordningen är av särskilt originell konstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
