Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
riska återarbetningen i lutningar och de anordningar, som härför vidtagits. Ehuru med
väsentligt större svårigheter än vid likström har återarbetningsproblemet, som för de
schweiziska banorna med deras starka stigningsförhållanden är av ej oväsentlig
ekonomisk betydelse, av de schweiziska firmorna nöjaktigt lösts, om ock på bekostnad av en
viktsökning för lokomotiven av c:a 5 %.
Vad till sist beträffar vårt eget land hava vi i Riksgränsbanan en anläggning av
stort intresse och i betydenhet fullt jämförlig med de tyska och schweiziska banorna.
Riksgränsbanans elektrifiering utgör första länken i en allmännare elektrifiering av
Fig. 609. 2 000 hkrs snälltågslokomotiv för schweiziska statsbanorna, med. enkeldrift.
(Brown & Boveri.)
svenska statens järnvägar och bestämdes genom riksdagsbeslut år 1910, sedan tidigare
under åren 1905—1907 förberedande försök med elektrisk järnvägsdrift med enfassystem
genom järnvägsstyrelsens försorg ägt rum å sträckan Tomteboda—Järva. Motiven för
elektrifieringen voro dels, att denna bana med sin täta och jämna godstrafik — 8—10
malmtåg i vardera riktningen per dag — ägnade sig bättre för elektrifiering än de flesta
övriga delar av statsbanenätet, dels, att betydande kraftresurser i statens ägo befunno
sig i banans närhet. Efter utredning beträffande alternativ utbyggnad av fallet
Vacko-koski i Torne älv och Porjus i Lule älv beslöts välja det senare, som representerade vida
större kraftbelopp och därigenom kunde tillgodose förutom järnvägens även industriella
behov. Anläggningens utförande anförtroddes åt Siemens-Schuckert-Werke i Berlin i
förening med Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås, i vad som rörde de
elektriska leveranserna, medan Vattenfallsstyrelsen utförde byggnadsarbetena i Porjus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
