Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKT VÄRME I INDUSTRI OCH YRKEN. MOTSTÅNDSSVETSNING. 599
Fig. 633. Stötsvetsning med kondensatorström.
behövas för strömmen under själva svetsningen. När kondensatorn i förväg blivit
uppladdad, börjar den att avgiva ström i samma ögonblick svetsstyckena beröra varandra,
och strömmen upphör automatiskt, så snart kondensatorn blivit urladdad. Om
laddningens storlek blivit riktigt avpassad, så att den är lagom stor för det arbete, som skall
utföras, blir således dels energiåtgången den minsta möjliga, och dels riskerar man icke
heller, att på grund av bristande påpasslighet från arbetarens sida svetsen misslyckas,
genom att strömmen får verka under för kort
eller för lång tid.
Diagrammet i fig. 633 belyser
anordningen något närmare. Kondensatorn C laddas
från strömkällan G, vars spänning kan
regleras medelst motstånden R och R’. De trådar,
som skola sammansvetsas, fastsättas i
klämstyckena W, så att de skjuta ut så litet som
möjligt ur dessa. Deras ändar avklippas
medelst en avbitartång och få därvid
mejselform; detta bör göras så, att eggarna hos dessa
mejslar bli vinkelräta mot varandra. Det
undre klämstycket är fast, det övre kan från en inställbar höjd falla ned mot det undre
och föres härvid av en styrinrättning så, att trådarnas mittpunkter noggrant
sammanfalla, när de stöta mot varandra. När trådarna äro inspända i klämmorna och dessa
inställda på lämpligt avstånd, öppnas strömbrytaren S, som normalt håller kondensatorn
kortsluten, varvid denna uppladdas. Samtidigt som strömbrytaren öppnas, lösgöres den
spärr, som håller kvar det övre klämstycket, detta faller ned, och då trådarna beröra
varandra, sker urladdningen. Slaget mellan trådarna åstadkommer samtidigt den erforderliga
hopstukningen av fogen. Det är för ernående av ett gott resultat viktigt, att
konden-satorns urladdningshastighet är rätt avpassad; inställningen av denna sker medelst
reglering av det induktiva motståndet L. Ljudet och ljusfenomenet i svetsningsögonblicket
erbjuda härvid den bästa ledningen; en sprakande och ljusstark urladdningsgnista
betyder, att urladdningshastigheten är för stor. Ehuru strömstyrkan antager förhållandevis
höga värden, är
strömmängden dock mycket
obetydlig, beroende på
att urladdningen
försiggår på så kort tid. Så
t. ex. stiger vid
sammansvetsningen av tvenne 1
mm. koppartrådar strömmen maximalt till 500 amp. och effektens största värde uppgår
till 23 kW. Men då svetsningen är fullbordad på något mer än en tusendels sekund,
blir energiåtgången endast 0.0012 watt-timmar, d. v. s. samma energimängd som
erfordras för att hålla en 16 nlj. glödlampa lysande under en fjärdedels sekund. I fig. 634
framställas schematiskt svetsningens olika faser, från det ögonblick trådändarna beröra
varandra, till dess fogen är färdig.
På grund av den hastighet, varmed hela svetsningsförloppet försiggår och den därav
beroende lokaliseringen av värmet till själva svetsfogen, är den nu beskrivna metoden
alldeles särskilt lämplig för sammansvetsning av olika metaller, vilka knappast på annat
sätt kunna förenas, eller i sådana fall där värmeit vid en vanlig svetsning eller lödning
Fig. 634. Förloppet vid stötsvetsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
