Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKT VÄRME I INDUSTRI OCH YRKEN. DIVERSE VÄRMEAPPARATER. 603
skor med nya hakar. Dylika ditsattes medelst ljusbågssvetsning på ungefär Va timme för
alla fyra skorna, utan att dessa borttogos från hoven och utan något obehag för hästen.
Vid användande av metallelektroder kunna pr timme 100 cm3 elektrodmaterial
smältas, vilket vid svetsning av t. ex. 6 mm. plåt motsvarar ungefär 5 m. fog pr timme.
Då en 5 mm. elektrod av vanlig längd innehåller 4 cm3 järn, måste således elektroder bytas
nära nog varannan minut. Om man jämför arbetet med beklädd och med obeklädd
elektrod sinsemellan, är elektrodmaterialet vid den senare metoden naturligtvis avsevärt
billigare. I sådana fall där man icke ställer annan fordran på svetsfogen, än att den skall
vara fullt tät, men påkänningarna på materialet icke äro stora, är således svetsning med
obeklädd elektrod på sin plats. Metoden har använts i stor utsträckning i Förenta
staterna t. ex. för svetsning av oljelådor till transformatorer. För mera krävande arbeten
åter, t. ex. lagning av en propelleraxel, en bräckt eker i ett lokomotivs drivhjul, en
ångpanna o. d., där skarven måste uppvisa samma hållfasthet som maskindelen i övrigt, är
åtminstone f. n. den Kjellbergska metoden den enda fullt tillfredsställande. Sedan denna
med framgång bestått provet såväl i praktisk drift som vid undersökningar på
laboratoriet, är den numera även godtagen för fartygsbyggnader av de ledande
klassifierings-sällskapen i Europa. Den första helsvetsade sjöångpannan utfördes i England under år
1919, och under år 1920 byggdes i Göteborg ett helsvetsat 16 m. långt motorfartyg, båda
med användande av nyssnämnda svetsningsmetod. Redan förut hade emellertid
fartygsbyggnader utförts, där svetsning åtminstone till största delen använts i st. f. nitning,
nämligen 1915 i Amerika och 1918 i Frankrike.
Det lider således intet tvivel, att elektrisk ljusbågssvetsning kan utföras på ett fullt
tillfredsställande sätt, och att den rätt utförd i många avseenden är överlägsen andra
metoder att åstadkomma en fast förbindning mellan konstruktionsdelar av plåt och
fasonjärn. Den enda invändning man skulle kunna göra mot lämpligheten av dess allmänna
införande är, att man i så hög grad är beroende av den persons samvetsgrannhet, som
utför arbetet. Åtminstone f. n. kan man icke på annat sätt än genom fogens förstöring
vid ett hållfasthetsprov skaffa sig ett säkert omdöme om dess tillförlitlighet. Dess
utseende ger ingen ledning i detta avseende, och andra föreslagna undersökningsmetoder
såsom röntgenfotografering, undersökning av de magnetiska egenskaperna m. m., äro
ännu allt för litet prövade.
Diverse värmeapparater. I en hel del andra fall inom den mekaniska
verkstadsindustrien har det elektriska värmet med fördel visat sig kunna ersätta kol eller
gaseldning. Vi kunna här nämna endast några av de många användningarna.
Den elektriska nitvärmaren, se fig. 636, arbetar enligt en princip liknande den, som
tillämpas vid motståndssvetsning. Energien tillföres i form av växelström, vars spänning
genom en i apparaten inbyggd transformator a nedsättes till omkring 3 volt. Niten,
som skall uppvärmas, inspännes medelst fjädertryck mellan ett par av de i
lågspännings-strömkretsen inkopplade elektroderna b (den i fig. avbildade nitvärmaren har 3 sådana
elektrodpar och kan således samtidigt uppvärma 3 st. nitar), varvid strömkretsen slutes,
och niten, som genomgås av strömmen, på kort tid blir glödande. Elektroderna hållas
vid låg temperatur genom kylvatten, som tillföres genom rörsystemet g. Temperaturen
hos niten kan regleras dels genom att variera transformatorns spänning, dels genom
att låta niten sitta inspänd längre eller kortare tid. Till följd av uppvärmningssättet och
nitens form blir temperaturfördelningen just sådan den bör vara, d. v. s. nithuvudet
får den lägsta och nitskaftet den högsta temperaturen. Uppvärmningen försiggår mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
