Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
ANVÄNDNING AV DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS VÄRMEVERKNINGAR.
Fig. 635. Skyddshjälm och elektrodhållare” för’
svetsning.
delen förbrännes i ljusbågen, så att svetsmaterialet kommer att bestå av rent eller rättare
sagt kolfritt järn, vilket dessutom upptager kväve ur luften, varigenom dess tänjbarhet
minskas. Man kan därför säga, att införandet av den beklädda järnelektroden, med vars
tillhjälp en svetsfog kan framställas, som i styrka och övriga egenskaper är fullt likvärdig
med det svetsade materialet, högst avsevärt utvidgat ljusbågssvetsningens
användningsområde och i själva verket lyft upp densamma på ett högre plan. Denna förbättring
uppfanns år 1905 av svensken Kjellberg, vilken även har hedern av metodens
utarbetande för praktiskt bruk. Den Kjellbergska elektroden består av en metallstav, beklädd
med ett lämpligt f lussmed el, som smälter och delvis förflyktigas i ljusbågen och därvid
omger den smälta metallen med ett hölje, som skyddar densamma mot luftens skadliga
inverkan. I elektrodbeklädnaden kunna även ingå vissa legeringsämnen, som vid
smältningen upptagas av metallen, och vilka ge denna de egenskaper, som i särskilda fall kunna
anses önskvärda.1
Vid all ljusbågssvetsning måste svetsstyckena i skarven först bearbetas till ren
metallisk yta. Vid hopsvetsning av plåtar kant i kant t. ex. avsneddas plåtarna i omkring
45° vinkel, så att en V-formig ränna
bildas, vilken fylles med nedsmält
metall. Särskild uppmärksamhet måste
även ägnas åt arbetsstyckenas
hophållande under arbetet, med hänsyn till
den utvidgning de undergå genom
uppvärmningen. På grund av att ljusbågen
såväl vid kol- som vid metallelektroder
är synnerligen rik på kemiska strålar,
måste arbetaren utrustas med ett
effektivt skydd icke blott för ögon utan
även för ansikte och händer. I fig. 635 visas en typ av skyddshjälm, där den
fyrkantiga öppningen framför ögonen är täckt med glasskivor, och två typer av hållare, den
större för grafitelektrod och den mindre för metallelektrod.
Av de tre olika metoderna för ljusbågssvetsning: med kolelektrod, med bar och med
beklädd metallelektrod, är icke någon under alla omständigheter den andra överlägsen.
Svetsning med kolelektrod medger det snabbaste arbetet, dels till följd av den större
effekten i ljusbågen, och dels emedan ombyte av elektrod ej behöver ske på långt när så
ofta som vid användande av metallelektroder. Arbetshastigheten uppges t. ex. vid
svetsning av 3.5 mm. plåt till 7 m. svetsfog per timme och elektrodåtgången till ungefär 1.5
cm. pr m. svetsfog vid användande av grafitelektrod med 15 mm. diam. En 200 mm. lång
grafitelektrod räcker således för ungefär 1 1 2 timmes arbete. Eör skärning och kapning
är även kolljusbågen lämplig. Då det gäller järn och stål överträffas den för detta
ändamål av acetylen-syrgaslågan, men vid gjutjärn åter, med dess stora kolhalt, är ljusbågen
överlägsen. Med kolelektrod kan man emellertid icke svetsa i annat läge än uppifrån,
och redan av denna anledning är metoden ur räkningen för en hel del arbeten.
Svetsning med metallelektrod kan däremot utföras i vilket läge som helst, och det
är av denna orsak detta arbetssätt funnit så stor användning, t. ex. vid lagning av
fartygs-stävar, ångpannor, axlar o. s. v., där i många fall endast demonteringen av det skadade
föremålet i och för reparation på vanligt sätt skulle blivit långt mera kostsam än hela
lagningsarbetet medelst svetsning. Ett rätt så typiskt exempel på vad som kan
åstadkommas i denna väg, är det under kriget använda sättet att förse kavallerihästarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
