- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
608

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken - Elektriskt värme i bostaden och hushållet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

608

ANVÄNDNING AV DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS VÄRMEVERKNINGAR.

ett isoleringsrör, som omger elektroden, förskjutes, så att den strömförande vattenpelarens
längd och sektionsarea ökas eller minskas. Fig. 639 visar en panna av det förstnämnda
systemet, 1 o. 2 äro elektroderna, av vilka 2, som står i ledande förbindelse med pannans
järnmantel, kan förskjutas uppåt eller nedåt. Isolerröret 3, som omger elektroderna,
koncentrerar strömmen till vattenmassan mellan dessa, och då ångbildningen således
försiggår endast i röret, uppkommer här en uppåtriktad kraftig vattenström, som
effektivt kyler elektroderna. I fig. 640 är en panna med en elektrod avbildad. Här är
isolerröret 3 förskjutbart; när det intar sitt nedersta läge såsom fig. visar, är arean av den
ledande vattenmassan och således även strömstyrkan minst, när det är skjutet uppåt i det
prickade läget, varvid elektroden befinner sig utanför röret, står en mycket större
vattenmassa till förfogande för strömmens överledning till pannans järnväggar, och
strömstyrkan får då sitt maximivärde. Isoleringen av elektrodens övre del (antydd genom de
dubbla svarta linjerna i fig.) och genomföringen genom pannans övre gavel, vilken
geno mfö ring måste vara både isolerande och ångtät, erbjuda vissa svårigheter. Dessa
har man genom användande av porslin och kvartsglas lyckats övervinna, så att man nu
kan bygga ångpannor för ända till 20 000 volts spänning och för ett ångtryck av 15
atmosfärer.

I Schweiz ha en mängd dylika elektriska ångpanneanläggningar blivit utförda under
de senaste åren, varav ensamt av firman Brown, Boveri & Cie ett 40-tal, dels för fabriker
och-dels för uppvärmning av hotell, sjukhus, skolor och andra byggnader. Den största
anläggning av detta slag i hela världen torde emellertid vara den, som år 1921 av
Apparatbolaget i Stockholm utfördes för Vargöns sulfitfabrik och som omfattar icke mindre
än 7 st. ångpannor vardera för 2 000 kW vid 10 000 volt och 25 per. och med ett ångtryck
av 10 atmosfärer.

Elektriskt värme i bostaden och hushållet.

Rumsuppvärmning. För de mångahanda värmebehov, som förefinnas inom
hemmet och hushållet, synes det elektriska värmet vinna allt större användning. För
regelrätt rumsuppvärmning bör elektrisk energi endast i undantagsfall förekomma, nämligen
då det finnes tillgång på dylik, som ej på annat sätt kan användas. Detta är ju
mångenstädes fallet, t. ex. i Norge, Schweiz, vissa trakter av Nordamerika och även i vårt land.
Särskilt om tillgången på annat bränsle är ringa, kan detta uppvärmningssätt vara
ekonomiskt, samtidigt som det självfallet är oöverträffat ur hygienens och bekvämlighetens
synpunkt. Även vid elektriska anläggningar, som under dagen äro tagna fullt i anspråk,
är belastningen oftast liten under senare delen av natten, så att överskottskraft finnes
tillgänglig under åtskilliga timmar av dygnet. Denna kan då, under samma
förutsättningar som nyss framhållits beträffande elektriska ångpannor, tillvaratagas i
ackumulerande elektriska kaminer, som sedan under dagens lopp så småningom avge det
uppsamlade värmet. Ehuru icke fallande inom det område, som nu behandlas, kan i detta
sammanhang påpekas, att elektrisk uppvärmning särskilt lämpar sig för kyrkor, av den
anledningen att de flesta vattenkraftstationer ha jämförelsevis ringa belastning under
söndagsdygnet och således kunna leverera kraft till billigt pris, just när detta värmebehov
förefinnes. Ett flertal dylika anläggningar ha också kommit till utförande inom vårt land.

För lokaler, där explosiva gaser förekomma, t. ex. i garage och bensinupplag, har den
elektriska uppvärmningen ett givet företräde. Även för tillfälliga behov och som
förstärk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free