Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i bostaden och hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKT VÄRME I BOSTADEN OCH HUSHÅLLET. RUMSUPPVÄRMNING. 609
Fig. 641. Strålningskamin
med parabolisk reflektor.
Fig. 642. Strålningskamin
med glödlampor.
ning av den reguljära uppvärmningen (i hus med värmeledning, men utan kakelugnar),
exempelvis vid höst och vår innan värmeledningen tagits i bruk, eller när den vid mycket
stark kyla är otillräcklig, kan det elektriska värmet även vid högt pris på energien komma
till användning.
Av alla dessa anledningar ha de elektriska kaminerna kommit ganska mycket i
bruk. Vid de ackumulerande kaminerna upptages värmet av ett i apparaten befintligt
värmemagasin av tälj sten, betong,
järn el. dyl., eller också använder
man helt enkelt ett värmeelement,
som insättes i kakelugnen, vilken
då får tjänstgöra som
värmesamlare. De direkt värmeavgivande
kaminerna utföras antingen för låg
temperatur eller också med
glödande värmekroppar, som alltså
avge sitt värme huvudsakligen
genom strålning. En kamin av det
sistnämnda slaget ger, även om den
har en relativt liten effekt, en
behaglig känsla av värme, vilket i
många fall kan vara tillräckligt för
den som står framför densamma, även om rummet f. ö. är ganska kallt. Fig. 641 och
642 ge exempel på kaminer av det senare slaget, i fig. 641 är värmekroppen en
glädande spiral omgiven av en cirkelrund reflektor, i fig. 642 användas stora glödlampor som
värmeelement.
Elektriska värmeapparater för hushållet. Om således den elektriska
rumsuppvärmningen knappast kan tänkas bliva genomförd i större utsträckning, föreligga väsentligt
större möjligheter för det elektriska värmets användning för matlagning o. dyl. Dels är
energibehovet för det senare ändamålet proportionsvis endast ungefär 1 io av vad som
kräves för det förra, och dels äro även fördelarna beträffande arbetsbesparing o. d.
jämförelsevis mycket större. Den elektriska matlagningen synes redan nu ha passerat de
båda förberedande utvecklingsstadier, som en dylik nyhet har att genomgå. Den har
nämligen varit betraktad först som en kuriositet och sedan som en lyx, men är nu på god
väg att i samband med den alltjämt stegrade kostnaden för huslig arbetskraft även
ekonomiskt kunna upptaga tävlan med alla andra uppvärmningsmedel.
Det första försöket att utnyttja det elektriska värmet för kokning synes hava gjorts
av Lane-Fox, som år 1874 uttog ett patent på ett kokkärl, som värmdes genom ett
detsamma omgivande elektriskt motstånd, men uppfinningen ledde icke till något praktiskt
resultat. På utställningen i Wien år 1883 förevisades ett elektriskt kokkärl, i vilket vatten
upphettades till kokning antingen genom en värmespiral lindad utanpå kärlet, eller
genom en dylik neddoppad i vätskan. Carpenter (i Förenta staterna) synes
emellertid ha varit den förste, som tillverkade elektriska kokapparater i någon nämnvärd
omfattning (år 1891). Några av dessa översändes till London och demonstrerades i bruk av
Crompton vid utställningen i Kristallpalatset år 1891. Carpenter använde som
uppvärm-ningsmotstånd nysilvertrådar insmälta i emaljmassa. Denna skyddade trådarna mot
oxidation, på samma gång som den elektriskt isolerade trådspiralerna från varandra och
39—220535. Uppfinningarnas bok. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
