Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Optiska telegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFI.
Av civilingenjör Hugo Blomberg.
Behovet att snabbt kunna överföra meddelanden mellan på stort avstånd från
varandra belägna platser har säkert gjort sig gällande sedan urminnes tider, och man spårar
också hos de flesta folk redan i ett tidigt utvecklingsstadium försök att åstadkomma
sådan överföring.
Tillvägagångssättet torde i sin ursprungliga form hava varit tämligen likartat
överallt. På långt håll iakttagbara signaler utsändes från en signalpost, mottogos och
vidare-sändes av en närbelägen post o, s. v. Signalernas innebörd var förut överenskommen
och angav, att någon viss betydelsefull händelse hade inträffat. Signalerna voro antingen
akustiska eller optiska. De förra utgjordes av genom horn eller trummor alstrade, vida
omkring hörbara ljud, de senare av på högt belägna punkter anordnade eldar eller
rökpelare.
Först när dessa signaleringsmetoder hade utvecklat sig så, att verkliga meddelanden
med olika innehåll kunde överföras, genom att skilda signaler, representerande ord eller
bokstäver, utsändes, kan man tala om uppkomsten av de enklaste systemen för, vad vi
nu benämna telegrafi (av grek, téle, fjärran, och gra fem, skriva), d. v. s. fjärrskrivning.
OPTISKA TELEGRAFER.
Den äldsta bokstavstelegrafen torde hava varit den på 400-talet f. Kr. i Grekland
uppfunna och där använda s. k. fackéltélegrafen. Bokstäverna i alfabetet funnos på varje
station angivna på en tavla, där de voro ordnade i fem lodräta och fem vågräta rader. Varje
bokstav kunde på detta sätt angivas av tvenne siffror, representerande de båda rader,
i vilka den befann sig. Vid telegrafering av ett meddelande uppsattes för varje bokstav
på avsändningsstationens ena sida ett antal facklor, vilka angå vo bokstavens
horisontalrad, och på andra sidan ett antal facklor, angivande dess vertikalrad. På den närmaste
stationen kunde då bokstaven i fråga avläsas och från denna vidaresändas till nästa
station.
Olika förslag till telegrafer, såväl med facklor som med flaggor eller på torn
höj-och sänkbara trästycken, framkommo sedan under romaretiden. De urgamla
telegra-feringsmetoderna kvarstodo i stort sett oförändrade, och några försök att förbättra dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>