Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Optiska telegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
TELEGRAFI.
gjordes varken under medeltiden eller början av nyare tiden. Telegrafering torde
emellertid under dessa tidsskeden knappast hava förekommit i någon större
utsträckning.
Först i slutet av 1600-talet började man åter syssla med telegraferingsproblemet,
och 1684 framlade engelsmannen Robert Hooke ett förslag till optisk telegraf, vid vilken
kikare skulle användas för att avläsa på höga ställningar upphissade väldiga bokstäver
av trä. På 1760-talet anlades i England en på liknande sätt anordnad telegrafförbindelse.
Även andra förslag till optiska telegrafer framkommo vid denna tid.
Fig. 646. Chappes optiska telegraf.
Chappes telègraf. Det var emellertid först i slutet av 1700-talet, som ett praktiskt
användbart optiskt telegrafsystem såg dagen. Den unge fransmannen Claude Chappe
framlade år 1792 för franska nationalkonventet planen till en av honom fullt utarbetad
och även experimentellt provad optisk telegraf. På
grund av de rådande oroliga förhållandena i
landet skulle telegraffc^bindelser vara av den största
nytta, och därför beslöt konventet att upprätta
dylika i enlighet med Chappes förslag mellan de
viktigaste franska städerna.
Chappes telegraf bestod av en lodrät mast,
vilken i sin övre ände uppbar en kring sin
mittpunkt rörlig tvärarm, fig. 646. I vardera änden
av denna arm var en kortare och väl utbalanserad
arm anordnad. Sådana master voro placerade på
taken av de på höjder på lämpligt avstånd från
varandra belägna stationsbyggnaderna, så att de
blevo synliga på långt håll. Genom draglinor kunde
armarna inifrån byggnaden inställas i olika, men
bestämda ställningar. Varje kombination av de
tre armarna betydde en bokstav i alfabetet eller
en i en ordbok upptagen sats. Telegraferingen
till
gick så, att armarna successivt inställdes i de ställningar, vilka svarade mot
bokstäverna i meddelandet. Från närmaste station avlästes inställningarna med kikare
och repeterades sedan till nästa station o. s. v.
Den första förbindelsen med Chappes telegraf öppnades 1794 mellan Paris och Lille
och hade 22 stationer. Den följdes snart av flera, och under första hälften av 1800-talet
blevo alla större franska städer satta i kommersiell telegrafförbindelse med Paris. För
belysande av den hastighet, med vilken telegrammen kunde befordras på dessa optiska
linjer, kan nämnas, att överföringen mellan Paris och Calais i normala fall utfördes på
c:a 3 min.
De flesta andra europeiska länder följde snart Frankrikes exempel och byggde
efter hand optiska telegraflinjer.
Den chappeska telegrafen blev den elektriska telegrafens föregångare. I Frankrike,
där den fick den största utbredningen, hindrade den också i många år den elektriska
telegrafen att vinna insteg. Först år 1855 sattes den sista optiska linjen ur bruk.
Edelcrantz’ telegraf. Sverige var det första land, som efter Frankrike inrättade
optisk telegrafering. Presidenten Edelcrantz utarbetade nämligen 1794 en ny optisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
