Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Morses telegrafsystem - Morsesystemets tekniska utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 TELEGRAFI.
A nedtryckes, slutes kontakten mellan hävstången och städet. Härigenom slutes
strömmen från batteriet B på denna station över nyckeln, linjen mellan stationerna, hävstången
och klacken i mottagningsstationens B nyckel, som står i viloläge, elektromagnetlindningen
i mottagningsapparaten, jordledningen på stationen B, jorden mellan stationerna,
jordledningen på stationen A och tillbaka till batteriet. Elektromagneten attraherar sitt
ankare a, varvid skri vfjädern pressar pappersremsan p, som frammatas av urverket, mot
färgtrissan /. Denna ritar då ett streck på remsan, vilket avbry tes, då elektromagneten
släpper sitt ankare, genom att nyckeln på stationen A släppes och strömkretsen brytes.
Då nyckeln nästa gång nedtryckes, erhålles ett nytt streck, skilt från det förra genom
ett mellanrum o. s. v. Alltefter den tid avsändningsnyckeln hålles nedtryckt, erhållas
punkter eller streck på remsan. Strömförloppet vid telegrafering från B till A är
fullständigt analogt. Då nyckeln på stationen A står i viloläge, kan strömmen från B komma
in på elektromagneten i skri vapparaten i A. Telegrafering kan endast pågå i ena
riktningen åt gången.
För vana telegrafister går telegraferingen mycket snabbt. Som ett mått på
telegra-feringshastigheten brukar man ofta räkna det antal ord »Paris», som kan telegraferas i
minuten. 20 Paris, d. v. s. 100 bokstäver per minut, kunna mycket väl avsändas. Tiden för
en punkt blir då c:a 1/15 sek.
Öppen och sluten kedja. Den beskrivna kopplingen utgör principen för
morseförbindelser med s. k. öppen kedja. Vid dessa inkopplas det på resp, station
befintliga batteriet endast då tecknen utsändas på linjen. Detta system användes av svenska
statstelegrafen.
Man använder sig även av s. k. sluten kedja, vid vilken ström genomgår linje och
apparater då telegrafering icke pågår. Vid det amerikanska systemet är nyckeln på
stationen normalt kortsluten genom en särskild kontaktarm i nyckeln, se fig. 656. Vid
telegraf eringens början brytes denna kontakt, och tecknen utsändas sedan som
strömslutningar på samma sätt som vid den öppna kedjan. Vid det tyska systemet sker
telegraferingen såsom med nyckeln åstadkomna avbrott i strömmen. Skrivapparaterna äro
då av från den beskrivna något avvikande konstruktion.
Fig. 659. Sounder.
Sounderu. Vana telegrafister behöva ej vid mottagning avläsa telegrammet på
pappersremsan. På elektromagnetankarets knackningar känna de nämligen igen de
olika tecknen och kunna på så sätt med hörseln avläsa telegrammet samt samtidigt skriva
ned detsamma. Pappersremsan tjänar då endast för kontrollering.
Man använder sig av detta förhållande vid den s. k. soundern (av eng. sound, ljud) eller
knackaren, med vilken endast mottagning med hörseln kan äga rum. Soundern är en
morseapparat, som saknar skrivanordning och endast består av en elektromagnet, vars
ankare mekaniskt utformats på sådant sätt, att
telegraftecknen bli tydligt hörbara. I fig. 659 är en
sounder avbildad. Ankarhävstången, som hålles i
viloläge av en spiralfjäder, rör sig mellan två fasta
anslag. Då den vid till- och frånslag träffar anslagen,
erhållas icke blott kraftiga utan även varandra olika
ljud, så att tecknens längd lätt kan uppfattas. För
att få ljudet starkare och avskärmat från bredvid
sittande telegrafister, placeras soundern ofta i en
framtill öppen huv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
