- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
655

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Automatiska snabbskrifttelegrafer - Siemens’ snabbskrifttelegraf - Delanys samt Pollak och Virágs snabbskriftsystem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUTOMATISKA SNABBSKRIFTTELEGRAFER.

655

kommer före eller efter sändaren ändras automatiskt dess hastighet genom reglering
på ett motstånd i motorns magnetiseringskrets.

Siemens’ maskintelegraf anordnas vanligen för duplex. Man kan då medd ensamma
expediera upp till c:a 170 ord i minuten i vardera riktningen.

Fig. 692. Principschema för Delanys snabbskrifttelegraf.

Delanys samt Pollak och Virågs snabbskriftsystem.

Delanys snabbskrifttelegraf. I mitten på 1890-talet utarbetade Delany i Amerika
ett snabbskriftsystem, vilket möjliggjorde den utomordentligt höga
telegraferings-hastigheten av uppåt 1 000 ord i minuten. I likhet med de förut beskrivna systemen
åstadkommes sändningen genom en perforerad remsa, men mottagningen är ej ordnad med
tillhjälp av någon elektromagnet utan grundar sig i stället på strömmens elektrokemiska
verkan.

Principen för Delanys apparater framgår av fig. 692. Avsändningsremsan är
perforerad med två rader hål, de övre representerande punkterna, de undre strecken i
morsealfabetet. Remsan föres
med stor hastighet, ända
till 10 m i sek., genom
transmittern, varvid
kon-taktborstar anligga på
över- och undersidan av
densamma, såsom figuren
visar. Den övre borsten
står i förbindelse med
linjen, de undre med vardera
polen av ett i mittpunkten

jordat batteri B. Då borstarna passera över hålen i remsan, bildas kontakt mellan dem,
och positiva eller negativa strömstötar utsändas på linjen. Som synes, är sändaren av
den allra enklaste mekaniska konstruktion, och då den ej innehåller några rörliga
delar, blir det möjligt att uppnå den stora hastigheten.

Mottagaren är lika enkel. Registreringen av telegrammet sker på en på visst sätt
kemiskt preparerad och fuktad pappersremsa, på vilken glida tre stycken, bredvid
varandra liggande, fina järnstift. Det mellersta av dessa är anslutet till linjen, de båda
andra äro förbundna med jorden. Då en positiv ström, representerande en punkt,
inkommer på mottagaren, går den från det mellersta stiftet genom den ledande remsan till de
båda andra stiften och jorden. Mittstiftet blir härigenom positivt i förhållande till de båda
andra, och genom den elektrolytiska reaktionen erhålles ett litet blått streck på remsan
under detta stift. För en ström i andra riktningen bli de båda sidostiften positiva och
rita två små streck bredvid varandra, vilka alltså betyda ett morsestreck. Skriftens
utseende framgår av figuren. Någon sammanflytning av tecknen, trots den höga
hastigheten, behöver ej befaras, då punkter och streck markeras i olika linjer.

Delanys system torde, trots apparaternas mekaniska enkelhet, ej ha kommit till
någon egentlig användning, troligen beroende på svårigheten att få den fuktade remsan
att hålla och att erhålla tillräckligt tydliga tecken.

Pollak och Virågs snabbskrifttelegraf. Den av de båda ungerska ingenjörerna
Pollak och Viråg år 1899 uppfunna, mycket intressanta snabbskrifttelegrafen medger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free