Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Automatiska snabbskrifttelegrafer - Delanys samt Pollak och Virágs snabbskriftsystem - Visaretelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
TELEGRAFI.
Fig. 693. Principschema för Pollak och
Virägs mottagare.
även en sändningshastighet av nära 1 000 ord i minuten. Kännetecknande för denna
telegraf är, att telegrafimpulserna mottagas av en hörtelefon och registreras på ett
fotografiskt papper. Telefonen har ju egenskapen att reagera för växelströmmar av mycket
höga periodtal och bör därför lämpa sig som mottagningsinstrument för mycket snabbt
efter varandra följande strömimpulser. De av impulserna orsakade
membranvibrationerna äro emellertid ytterst små och kunna därför ej direkt giva en synlig registrering
av telegrammet. Pollak och Viråg ha löst detta problem på så sätt, att
membranvibrationerna överföras till en liten spegel, vilken reflekterar en ljusstråle mot ett ljuskänsligt
papper. På detta registreras alltså telegrammet på fotografisk väg.
I Pollak och Virågs första apparater var
sändaren anordnad på liknande sätt som i Delanys
system. Genom den perforerade remsan utsändas
alltså omväxlande positiva och negativa
strömimpulser på linjen. Mottagarens anordning är
schematiskt angiven i fig. 693. I hörtelefonen H orsaka
strömimpulserna, att membranet M omväxlande
attraheras till och repelleras från magneten.
Membranets rörelser överföras till den lilla spegeln S,
så att denna kommer att vrida sig åt ena eller
andra hållet. Ljusstrålen som från lampan L träffar
spegeln reflekteras därför åt ena eller andra sidan,
och på det på den roterande valsen V anordnade.
papperet kommer ljusstrålen att teckna en våglinje. Efter framkallning erhålles en linje,
sådan figuren visar. Topparna åt ena hållet, från mittlinjen räknat, angiva punkterna
och åt andra hållet strecken i morsealfabetet.
Pollak och Viråg förändrade mycket snart dessa apparater, så att telegrammet
erhölls i naturlig skrift på det fotografiska papperet. För att åstadkomma detta är
sänd-ningsremsan försedd med sex rader hål, och över densamma glida tvenne borstar,
vardera täckande tre rader och anslutna till var sin linje. Genom de båda hålen tillföras
strömmar av olika styrka och olika riktning till de båda
linjerna. Mottagaren innehåller två hörtelefoner, vilkas membran
gemensamt påverka spegeln. Av strömimpulser i den ena
telefonen sättes spegeln i svängningar kring en horisontal axel och
av impulser i den andra i svängningar kring en vertikal axel.
För ström genom båda telefonerna utför spegeln en
resulte
rande rörelse. På detta sätt är det möjligt att få ljusstrålen att teckna en kroklinje av
samma form som en bokstav. Fig. 694 visar utseendet av ett genom denna apparat
nedskrivet ord. Ljusstrålen förskjutes under mottagningens gång, så att skriften erhålles i
rader på papperet.
Fig. 694. Skrift med
Pollak och Virägs telegraf
med två, hörtelefoner.
VISARETELEGRAFER.
År 1839 uppfann Wheatstone en elektromagnetisk telegraf, grundande sig på en helt
annan princip än den, som Morse använde sig av i sin något år tidigare konstruerade
skriv-telegraf. Denna Wheatstones telegraf har utgjort förebilden för de s. k. visaretélegraferna,
vilka numera ej hava så stor betydelse, men vilka tidigare haft en avsevärd användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
