Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Visaretelegrafer - Bokstavstrycktelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKSTAVSTRYCKTELEGRAFER.
659
Wheatstones ABC-apparat. I England kommo Siemens’ apparater ej i bruk, utan
där användes i stället Wheatstones s. k. ABC. Fig. 697 visar en dylik apparat.
Sändaren innehåller liksom Siemens’ en magnetinduktor, som kringvrides av Veven på
apparatens framsida. Sändarens bokstavstavla innehåller 30 fält med bokstäver och
övriga tecken, och framför varje dylikt fält befinner sig en tryckknapp. Vid
telegra-fering nedtryckas i tur och ordning de olika knapparna, samtidigt som veven
kringvrides. Då induktorn utsänt så många impulser, som svara mot den nedtryckta
knappens läge, brytes strömkretsen automatiskt. Vid nedtryckning av en knapp återställes
den föregående.
^BOKSTAVSTRYCKTELEGRAFER.
Hos de uppfinnare, som sysslade med visaretelegrafer, uppstod mycket snart tanken
på att åstadkomma enligt samma princip arbetande telegrafer, vid vilka man erhöll
telegrammet i synlig, varaktig tryckskrift, i stället för med endast tillfälligt utpekande
av de olika bokstäverna. Härigenom skulle ju en av visaretelegrafernas största
olägenheter vara undanröjd. På så sätt uppkommo de första bokstavstrycktélegraferna eller,
som de även kallas, typtryckarna.
Sedan denna tid har ett stort antal, på olika principer grundade
bokstavstryck-telegrafer sett dagen. Såsom framgår av föregående redogörelse för multiplex- och
snabb-skriftsystemen, äro mottagningsapparaterna i de modernare av dessa system utförda som
typtryckare. I detta kapitel skola endast behandlas några av de trycktelegrafer, vilka ej
ha egentlig karaktär av snabbskriftapparater, utan äro avsedda att betjäna svagare
trafik. Med nyare telegrafer av detta slag uppnår man emellertid hastigheter, vilka
betydligt överskrida vanlig morsetakt.
Steg-för-stegd rivna trycktelegrafer. Wheatstone konstruerade på 1840-talet den
första enligt denna princip arbetande typtryckaren. Han utbytte visaren i
visaretelegrafen mot en skiva, vilken uppbar i en cirkel ordnade bokstavstyper. Genom
stegmekanismen kringvreds skivan av de inkommande strömimpulserna, tills en viss typ
befann sig mitt ovanför en pappersremsa. Genom att en strömstöt därefter sändes över
en särskild ledningstråd genom en tryckelektromagnet, upplyftes remsan mot typen, och
bokstaven avtrycktes på remsan, som därefter matades fram ett steg. Wheatstone
ändrade sedan denna apparat, så att endast en ledning erfordrades för telegraferingen, men
såväl denna som av andra uppfinnare vid samma tid utarbetade typtryckare fingo ej
någon praktisk betydelse.
I slutet på 1800-talet konstruerades av ett flertal uppfinnare, såsom Higgins, Wiley,
Wright, Moore och Siemens & Halske, enligt steg-för-stegprincipen arbetande
bokstavstelegrafer, vilka fingo stor utbredning för telegrafering på kortare ledningar,
alltså för lokala ändamål. Dessa telegrafer bruka med ett gemensamt namn benämnas
börstryckare, emedan de flesta huvudsakligen användas för uttelegrafering till banker och
andra av börslistor etc. En dylik apparat, som kommit till stor användning i Sverige, är
den av Siemens och Halske år 1898 utarbetade »jerndruckern» eller, som den här kallas,
lokaltélegrafen. Den användes av banker och större af färsfirmor för sändning av telegram
till och från centralstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
