Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Visaretelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
TELEGRAFI.
en praktiskt användbar form och under namn av »Wheatstones ABC» kom till en
storartad användning i England.
Fig. 696. Siemens och Halsies
visaretelegraf.
Siemens och Halskes visaretelegraf. I Tyskland förbättrades visaretelegraferna
särskilt av Siemens, som förenade sändare och mottagare i en apparat. År 1856
uppfann han magnetinduktorn och kom snart på tanken att använda densamma för
sändning av strömimpulserna.
Magnetinduktorn utgör en enkel växelströmsgenerator. Mellan ändarna på en eller
flera hästskoformade, kraftiga stålmagneter är insatt ett cylindriskt ankare, försett med
tvenne längsgående, diagonalt mot varandra belägna
rännor, i vilken en enkel trådlindning är upplindad i
många varv. Då ankaret genom kringvridning av en
vev under förmedling av en kuggväxel bringas i hastig
rotation, induceras i trådlindningen en växelström, på
grund av att det permanenta fältet genomgår
lind-ningen först från den ena och sedan från den andra
sidan. För varje varv av ankaret erhålles först en
positiv och därefter en negativ ström, d. v. s. en hel
växelströmsperiod.
I Siemens’ apparat är sändarens vev hopkopplad
med en magnetinduktor genom en utväxling på sådant
sätt, att då veven föres från en bokstav till en annan,
vrides induktorankaret ett halvt varv, och en
strömimpuls av en riktning utsändes på linjen. Vid
förflyttning till nästa bokstav utsändes en impuls av andra
riktningen.
I mottagaren inkomma impulserna på en polariserad magnet, vars ankare genom dem
föres över åt ena eller andra hållet, vilken rörelse genom med ankaret förbundna
steghakar överföres till det steghjul, som uppbär visaren.
I och med användningen av en magnetinduktor erhölls strömsändningen utan några
som helst kontaktslutningar. Apparaten blev därför mycket enkel och funktionerade
säkert. Siemens och Halskes visaretelegrafer (se fig. 696) funno också snart stor
användning på kontinenten, och även i Sverige. De användes företrädesvis vid järnvägarnas
telegrafanläggningar. År 1905 voro
exempelvis över 200 visaretelegrafer i bruk vid
svenska statens järnvägar och torde vid de
enskilda järnvägarna ännu ej ha
fullständigt utträngts av morseapparater eller
telefoner. Visaretelegrafens fördelar äro, att
personalen, som sköter den, ej behöver lära
sig något visst alfabet, utan kan sköta den
direkt. Någon större telegraferingshastighet
är av lätt förklarliga skäl ej möjlig att
uppnå, varför den endast lämpar sig för
telegrafering mellan små stationer. En nackdel
med densamma är även, att telegrammet
ej på något sätt registreras i mottagaren.
Fig. 697. Wheatstones ABC-apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
