Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Telegrafledningarna - Kablar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
TELEGRAFI.
delsen. Sedan denna tid ha Amerika och Europa stått i ständig telegrafförbindelse med
varandra.
Någon tid därefter fann Great Eastern efter en del sökande föregående års förlorade
kabel. Efter stora svårigheter lyckades man även lyfta upp den från det oerhörda
havsdjupet, och då den visade sig vara oskadad, skarvades den till kabeln ombord, och den
avbrutna utläggningen fortsatte omedelbart. I september samma år var den lyckligt
fullbordad. Segern var fullständig, man hade icke blott en utan två säkert funktionerande
kabelförbindelser mellan Europa och Amerika.
Trafiken fick snart stor omfattning, trots att taxan var synnerligen hög, 18 kr. per ord.
Ett av de tidigast befordrade telegrammen av större omfattning innehöll det trontal,
som hölls i tyska riksdagen efter kriget med Österrike. Det kostade 16 000 kr i porto.
Kabelföretaget visade sig också snart trots de gjorda millionförlusterna vara en
synnerligen vinstgivande affär.
Snart började man även på andra håll att umgås med planer på åstadkommande
av ytterligare transatlantiska förbindelser, och år 1869 utlades av ett franskt bolag en
kabel från Brest i Frankrike till New York. Den var 4 800 km lång. Närmaste följden av
denna kabel var, att avgifterna sänktes avsevärt, och de båda kabelbolagen blevo snart
sammanslagna. År 1877 kostade ett ord 3 kronor, och 1880 endast 80 öre.
Den alltmer ökade trafiken krävde emellertid ytterligare förbindelser; nya
kabelbolag bildades därför, och den ena kabeln efter den andra blev utlagd. Sjökabeltekniken
genomgick en oerhörd utveckling. Nu finnas mellan Europa och Förenta Staterna 17
kablar, varav icke mindre än 13 utgå från England. Två äro franska och de övriga två
tyska, utlagda åren 1900 och 1904.
Sjökabelförbindelser med Indien, Kina och Australien tillkommo redan 1868 och 1871
och med Afrika på 1880-talet. Till Sydamerika utlades den första kabeln 1882, nu finnas
fyra stycken. Den största oceanen, Stilla havet, blev länge skonad; först år 1902 erhölls
förbindelse över densamma genom den då utlagda s. k. »allbrittiska» kabeln (fig. 703).
Snart därefter nedlades även en amerikansk kabel. Dessa kablar äro över 14 000 km
långa.
Det var huvudsakligen engelskt kapital, som engagerades i oceankabelföretagen.
England har ju även genom sina vidsträckta kolonier haft det största intresse för
kabelförbindelsernas utbredning. Amerika, Frankrike, Tyskland och Danmark inneha övriga
kablar. Det danska bolaget »Det Store Nordiske Telegrafselskab» äger bland annat
kablarna Sverige—England och Sverige—Finland.
Sverige har dessutom sedan 1865 direkt kabelförbindelse med Tyskland. Den första
kabeln till Gotland utlades 1859.
Fig. 705. Modern kabelångare.
Kabelfartyg. Ehuru Great
Eastern på ett lyckligt sätt fyllde sin
uppgift som kabelfartyg, förstod
man snart, att för säker utläggning
av oceankablar krävdes helt andra
och särskilt för ändamålet byggda
fartyg (fig. 705). Det mest
berömda av dessa torde vara den
engelska kabelångaren Faraday,
byggd i sin första gestalt år 1874,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
