Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Kabeltelegrafering - Telegrafering på oceankablarna - Telegrafering på kortare kablar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
TELEGRAFI.
sändningen, såsom vid förut beskrivna snabbskriftapparater, under förmedling av en
perforerad pappersremsa. Vid den av Muirhead konstruerade apparaten följes varje
teckenström av en strömstöt i motsatt riktning, i och för hastig urladdning av kabeln.
Permalloykabeln. Under det senaste årtiondet har oceankabeltelegrafien kommit
i ett helt annat läge än förut. Radiotelegrajien har nämligen framgångsrikt upptagit
konkurrensen på långdistansförbindelsernas område, starkt hotande kabelväsendets
hittillsvarande monopolställning. Samtidigt som kabelbolagen på grund härav tvingats
att försöka bättre utnyttja sina kablar, har radiotekniken skänkt kabeltekniken en del
värdefulla hjälpmedel härför. Genom de moderna elektronrörsförstärkarna har man
erhållit hittills oanade möjligheter att mottaga även de svagaste impulser och förstärka
dem till för registrering erforderlig styrka.
Impulserna bliva dock obrukbara, om kabeln deformerat dem i alltför hög grad,
och man har därför inriktat sig på att åstadkomma förbättrade kablar. Det viktigaste
resultatet av detta arbete är den s. k. permalloykabeln.
Inom telef oni en har man sedan början av 1900-talet förbättrat telefonkablarna i
fråga om deras egenskap att förvränga de framförda strömmarna genom att genom
ökning av deras sj älvinduktion neutralisera inverkan av kapaciteten. Härom kan läsas i
kapitlet om långdistanstelefonering i nästa avdelning. Ökningen av självinduktionen har
i fråga om sjökablarna i huvudsak utförts på så sätt, att man direkt kring ledaren lindat
ett lager av tunna band eller fin tråd av mjukt järn. Dylika s. k. krarupkablar ha
även kommit till användning för telegraferingsändamål.
Permalloykabeln är en på detta sätt anordnad kabel, i vilken som bandmaterial
användes en /ämmcÅeZlegering, permalloy. Denna har utexperimenterats vid det
amerikanska bolaget Western Electric Co:s laboratorier av ingenjörerna Arnold och Elmén,
den senare svensk. Permalloy innehåller över 75 % nickel och resten järn samt äger för
det angivna ändamålet hittills okänt gynnsamma egenskaper. Den första
permalloykabeln utlades 1924 mellan New York och Azorerna, över 4 000 km lång. Den möjliggör
trots sin längd en telegraferingshastighet av upp till 1 900 bokstäver per minut, alltså
mångdubbelt mot vad som kan äga rum på kablar av hittills använd konstruktion.
Särskilda mottagningsapparater ha måst utarbetas för denna stora hastighet.
Telegrafering pä kortare kablar.
På korta och medellånga kablar har man ej varit nödsakad att göra bruk av de
speciella mottagningsanordningar, som beskrivits i det föregående.
Dubbelströms-telegrafering har i allmänhet varit nödvändig, men man har kunnat använda de vanliga
mottagningsapparaterna. På sådana kabelförbindelser som exempelvis mellan Sverige
och Finland samt mellan Sverige och England sker således telegraferingen med
wheat-stone-creedapparater i vanlig normal takt. En för detta ändamål synnerligen lämpad
apparat är den förut beskrivna undulatorn (se sid. 649), vilken liksom sifonrekordern
giver en vågskrift på en pappersremsa.
Hindret för att använda dylika mekaniska mottagningsapparater har varit
svårigheten att erhålla ett tillräckligt känsligt och för de deformerade kabelströmmarna säkert
arbetande relä för överförande av tecknen till apparaterna eller för överdragning till en annan
ledning. Flera lösningar på detta problem ha framkommit. På 1890-talet konstruerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
