Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Elektrisk bildöverföring, av H. Blomberg - 1800-talets kopieringstelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
ELEKTRISK BILDÖVERFÖRING.
timmar, som det tager dagar med posten, och för ungefär samma kostnad, väljer man ju
givetvis det förra alternativet.
Den elektriska bildöverföringsteknikens användningsområde är emellertid ej
inskränkt till endast rena korrespondensuppgifter. Den öppnar även möjligheten till ett
allmänt utsändande av aktuella bilder genom rundradio. Som dess slutliga mål hägrar
förverkligandet av det elektriska jjärrseendet.
1800-TALETS KOPIERINGSTELEGRAFER.
Den telautograftska sändningsmetoden, Bains och Bakewells apparater. De första
förslagen till en elektrisk kopiering stélegraf sågo dagen redan på 1840-talet.
Engelsmannen Bain angav nämligen i ett patent år 1843 den för dylika telegrafer grundläggande
principen, och Bakewell omsatte den år 1848 i en brukbar form.
Fig. 721. Principen för kopieringstelegraferna.
Kopieringstelegraferingens princip är följande: Telegrammet, som kan utgöras av
en handskrift, en enkel teckning el. dyl., upptecknas med isolerande bläck på en metallyta
(fig. 721). Utefter ytan föres ett kontaktstift av metall på sådant sätt, att det först rör
sig i en linje utefter ena kanten, därefter i en linje tätt intill den förra o. s. v., tills det
har överfarit hela ytan, rad efter rad. Stiftet kommer på detta sätt att i tur och ordning
göra kontakt med ytans samtliga punkter.
Med stiftet är den till mottagningsstationen gående ledningen förenad och med
metallytan ett batteri B, vars andra pol är jordad. Då stiftet glider mot metallen, slutes
strömmen från batteriet ut på ledningen, men för varje gång det berör det isolerande
bläcket, brytes strömmen under en tidslängd, som svarar mot skriftens bredd på det
ifrågavarande stället. Vid stiftets rörelse över telegrammet komma således, liksom vid vanlig
morsetelegrafering, strömstötar att utsändas till mottagningsstationen. Varaktigheten av
de olika strömstötarna och intervallen mellan dem blir beroende av skriftens utseende.
Denna för kopieringstelegraferna kännetecknande kontaktmetod kallas den
tel-autografiska sändning smetoden.
I mottagning s^pp^ratea slutar ledningen ävenledes i ett metallstift, vilket rör sig på
ett med avsändningsstiftet fullständigt likformigt sätt över en likadan jordad metallyta.
På denna är emellertid anbragt ett med något lämpligt kemiskt medel, exempelvis
cyan-kalilösning, indränkt papper. De från sändaren kommande strömstötarna passera från
stiftet genom cyankalilösningen och metallen till jord. Härigenom sönderdelas
cyan-kaliet, och papperet färgas blått under stiftet. Då mottagningsstiftet i varje ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
