Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Elektrisk bildöverföring, av H. Blomberg - 1800-talets kopieringstelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
ELEKTRISK BILDÖVERFÖRING.’
utlösningsimpuls automatiskt utsändes till mottagaren. Sändare och mottagare börja
alltså varje varv samtidigt, och den förskjutning, som uppstår mot slutet av varje varv,
är så liten, att den ej inverkar på reproduceringens exakthet. För att
mottagningscylin-dern på detta sätt skall kunna stoppas, måste mellan densamma och den ständigt gående
drivan ordningen en friktionskoppling vara anordnad.
D’Arlincourt använde tvenne svängande stämgafflar, en vid sändaren och en vid
mottagaren, vilka voro avstämda till vissa, något från varandra skilda svängningstal,
och vilka kontrollerade resp, apparats drivmekanism. Mottagarecylindern var genom en
friktionskoppling förbunden med drivaxeln, och då den nådde slutet av ett varv,
stannades den av ett stopp, vilket var anbragt på ankaret till en elektromagnet. Då
sändarecylindern efter ett ögonblick även nådde slutet av varvet, utsändes en utlösningsimpuls,
vilken magnetiserade elektromagneten i mottagaren, så att stoppet fördes åt sidan, och
mottagarecylindern roterade ännu ett varv o. s. v.
Sawyers kopieringstelegraf var en tid i kommersiellt bruk i Amerika. Stiftet i
sändaren rör sig ej över en isolerande skrift på en metallcylinder. Telegrammet är i stället
skrivet på ett vanligt papper men på ett mycket mjukt underlag, så att skriften er hålles i
relief. Papperet upplindas på cylindern, och stiftet lyftes något varje gång det passerar
över skriften, samt sluter härvid en kontakt. På samma sätt var Edisons sändare
anordnad.
Telautografisk sändning av fotografier. Med den telautografiska sändningsmetoden,
sådan den förut beskrivits, är det ej möjligt att överföra annat än bilder i svart och vitt,
d. v. s. handskrifter eller teckningar. Överföringen åstadkommes ju nämligen med enkla
strömslutningar och -brytningar. För direkt överföring av fotografier, d. v. s. verkliga
bilder, är den däremot ej lämpad. En fotografi består som bekant ej endast av rent
vitt och rent svart utan även av mellanting mellan dessa, de s. k. halvtonerna. Skall man
därför överföra en fotografi direkt sådan den är, måste man äga hjälpmedel, varigenom
strömimpulsernas styrka kan varieras alltefter de olika bildelementens resp.
Ijusinten-siteter, från minimivärdet, svarande mot rent svart, successivt till maximivärdet,
svarande mot rent vitt.
Det finns emellertid en metod att ombilda en fotografi, så att den endast består av
svart och vitt men ändock framstår för ögat såsom innehållande halvtoner. Denna metod
är den s. k. autotypien, vilken ju användes för klischéframställning för tryckning av bilder
i böcker, tidningar etc. I en autotypi bildas halvtonerna av ett antal på en vit yta jämnt
fördelade svarta punkter, varigenom ytan synes grå. Proportionen mellan punkter och
bar yta bestämmer tonens ljushet. En dylik svart- och vit-klisché framställes genom
att bilden fotograferas genom ett fint rutnät, ett s. k. raster.
Att med tillhjälp av en dylik rasterbild åstadkomma överföring av fotografier
enligt den telautografiska sändningsmetoden torde först ha föreslagits av Amstutz
(omkring år 1900). Bilden skulle kopieras genom ett linjeraster (en glasplatta med smala
parallella mörka linjer) på ett med ett skikt av kromgelatin överdraget metallblad.
På de belysta ställena blir kromgelatinet olösligt i vatten, under det att de obelysta
ställena förbli lösliga. Efter tvättning erhåller man en klisché med rasterlinjer i blank
metall. Bredden på dessa linjer varierar emellertid, i det att de äro smalare i de ljusaste
partierna av bilden. Sedan gelatinet härdats genom lämpligt medel, lindas bladet kring
cylindern i en telautografisk sändare med rasterlinjerna parallella med axeln och
telegraferas till en mottagare. I denna erhålles då en reproduktion, se fig. 725, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
