Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Telefonstationen - Telefonväxeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
TELEFONI.
telefonväxlarnas kapacitet. Anropsanordningarna i CB-växlarna utgöras nämligen av
små elektriska lampor, vilka äro placerade intill resp, svarsjackar och taga avsevärt
mindre plats än klaffarna. De tändas, då abonnenten avlyfter sin mikrotelefon från
klykan.
Under det att i Amerika många centralbatterianläggningar utfördes redan i slutet
på 1890-talet (den första stationen byggdes år 1896), dröjde det till år 1900, innan Europa
fick någon telefonstation enligt detta system. I Sverige öppnades den första CB-stationen
först år 1909 (Hälsingborg).
För att klargöra koppling sprinciperna och anordningarna vid de olika
telefonväxlarna skall här närmare beskrivas en lokalbatteriväxel utan och en med multipel samt
en större växel för centralbatterisystem.
Snörväxel utan multipel för lokalbatterisystem. I fig. 804 visas en dylik mindre
växel för 16 abonnenter av svenska telegrafverkets äldre tillverkning. Dessa växlar
äro flerstädes ännu i bruk.
Som synes består växeln, till vilken de 16 ledningarna inkomma, av ett på väggen
fäst skåp och en från detsamma utgående bordskiva. I skåpets överdel sitta de 16
an-ropsklaffarna, av vilka n:o 6 har fallit, markerande att den till denna klaff anslutna
abonnenten önskar ett samtal. Under klaffarna äro i samma ordning placerade 16 jackar,
tillgängliga genom propphål. Anordningen av anropsklaff och jack framgår av fig. 805.
Klaffen utgöres av en elektromagnet e, vars ankare a i sin främre ände är utbildat till
en hake, som i ankarets viloläge fasthåller luckan l på skåpets
framsida i upplyft tillstånd. Då elektromagneten genomgås av
strömmen från abonnentens signalinduktor, attraheras ankaret,
varigenom luckan frigöres och nedfaller av sin egen tyngd.
Härigenom blottas en siffra, angivande att denna abonnent önskar
samtal.
Jacken består som synes av fyra stycken metallfjädrar,
två korta fasta och två längre fjädrande, monterade innanför
propphålet i skåpväggen. Till de förra är klaffens lindning
ansluten, till de senare abonnentledningen. Då ej någon propp
befinner sig i jacken, är således klaffen kopplad till
abonnentledningen. Isättes emellertid i jacken en propp av det
utseende fig. 806 visar, pressas de rörliga fjädrarna från de fasta,
Fig. 804. Mindre
snörväxel av äldre typ.
Fig. 806.
Växel-snörepropp.
Fig. 805. Anropsklaff och jack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
