Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Automattelefoni - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
TELEFONI.
genom detsamma alltmer närmade sig sin moderna form, voro konstruerandet av väljare
för 100 ledningar med ett kontaktfält på en del av en cylinderyta, i vilka
kontaktarmarna utförde en lyft- och en vridningsrörélse, införandet av fingerskivan i stället för
tryckknappar för abonnentens utsändning av strömimpulser och införandet av
gruppväljare. Dessa gruppväljare åstadkommo anslutningen till ledning svälj are, vilka utsträckte
förbindelsen till abonnenterna.
Genom dessa konstruktioner hade Strowgersystemet lämnat experimentstadiet
bakom sig, och stora telefonväxlar kunde byggas. I Chicago ombyggdes 1903 den
manuella telefonstationen till automatisk drift för 10 000 abonnenter.
I Europa dröjde det länge, innan automattelefonien vann insteg. Först år 1908
byggdes således den första automatiska stationen i Tyskland, som dock snart följdes
av flera. Strowgersystemet har även här fått den största utbredningen. Det tillverkas
bl. a. av Siemens & Halske i Berlin, som i vissa avseenden gjort stora förändringar
och förbättringar i detsamma.
Vid Strowgersystemet åstadkommas väljarnas rörelser genom steghake verk,
väljarna äro vad man brukar kalla steg-för-stegdrivna. På ett helt annat sätt arbeta
väljarna i det s. k. LoRiMERsystemet. Detta utarbetades i slutet av 1890-talet av bröderna
Lorimer i Amerika. Väljarna äro här elektromotordrivna och framvridas till önskat
läge genom hopkoppling med en ständigt gående axel. De bliva emellertid stora och
dyrbara, och systemet har ej heller kommit till någon större användning. I England
finnes emellertid en dylik telefonstation byggd. Lorimersystemet har dock ej saknat
betydelse, det utgör nämligen grunden för det av telefonfirman Western Electric Co.
i Amerika åren omkring 1910 utarbetade s. k. maskindrivna systemet. Väljarna äro här
av en helt annan typ än de av Lorimer använda, men drivas liksom dessa genom
hopkoppling med en ständigt gående axel. Största förtjänsten i konstruerandet av detta
system tillkommer Mc Berty. Det maskindrivna systemet har framgångsrikt upptagit
konkurrensen med Strowgersystemet, och särskilt under de senaste åren hava ett flertal
stationer såväl i Amerika som Europa byggts enligt detta system.
I Sverige började i mitten på 1890-talet G. A. Betulander sitt betydelsefulla arbete
på automattelefoniens område. Före eller samtidigt med andra uppfinnare har
Betulander framlagt flera av de fundamentala kopplingsprinciperna inom automattelefonien,
varför han bör räknas som en av de främsta pioniärerna på området. Efter att först
liksom Strowger ha använt sig av steg-för-stegdrivna väljare löste emellertid Betulander
senare problemet på ett helt nytt sätt. I hans system, det s. k. réläsystemet, utarbetat
tillsammans med N. G. Palmgren, åstadkommes väljningen uteslutande av reläer.
Några större telefonstationer ha i Sverige ej byggts enligt detta system. Däremot är
den automatiska telefoncentralen i Sundsvall, vilken öppnades 1926, utförd enligt ett
av Betulander utarbetat system, i vilket väljarna äro byggda av mekaniskt med
varandra kombinerade reläer.
På de senaste åren har ett maskindrivet automatsystem utarbetats i Sverige av
telefonbolaget L. M. Ericsson, delvis i enlighet med av överingenjören A. W. Hultman
angivna idéer. Det bygger i stort sett på samma principer som Western Electrics, men
väljarna äro av en ny konstruktion. I enlighet med detta system automatiseras f. n.
successivt telefonstationerna i Stockholm och Göteborg. Den första automatiska stationen i
Stockholm, Norra Vasa, öppnades år 1923.
I Landskrona finnes förut en halvautomatisk station av Western Electrics
utförande enligt deras system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
