Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Automattelefoni - Den automatiska kopplingens teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
TELEFONI.
Fig. 828. Fingerskiva.
stationen över abonnentledningens båda trådar. Om det önskade numret exempelvis är
836, sätter han därefter fingret i det med 8 markerade hålet och vrider skivan åt höger,
tills fingret stoppar mot spärren vid skivans underkant. Därefter släpper han skivan,
och låter den till följd av sin egen fjäder kraft återgå till viloläget. Härvid utsändas 9
stycken strömimpulser till stationen (mot siffran 0 svarar en impuls), därigenom att
tandhjulet bryter sin fjäderkontakt 9 gånger. Impulserna bestå
således i brytningar av den strömkrets, som slöts vid telefonens
avlyftande. Skivans återgående rörelse sker med konstant
hastighet, genom att den är försedd med en bromsregulator.
Impulserna framvrida väljaren på stationen ett mot den tagna siffran
svarande antal steg. Abonnenten vrider därefter skivan från
siffran 3 och låter den återgå, varigenom 4 stycken impulser
utsändas till stationen. Genom att strömmen förblivit sluten längre tid
mellan de båda impulsserierna än mellan varje impuls, har en
omkoppling åstadkommits på stationen, och den sistnämnda impulsserien inkommer
därför på en efterföljande väljare, vilken inställes till önskat läge. Genom att
abonnenten därefter vrider skivan från siffran 6, fullbordas väljarnas inställning,
och abonnenten är kopplad till det önskade numret. Under impulsutsändningen är
abonnentens egen apparat kortsluten, så att impulserna ej höras i telefonen.
Väljarna. Såsom förut nämnts, orsaka de av abonnenten utsända
strömimpulserna, att väljarna på stationen utföra en mot impulsernas antal svarande rörelse.
Denna rörelse kan emellertid åstadkommas på olika sätt genom olika konstruktion av
väljarna, och det är just det sätt, på vilket väljarna arbeta, som skilja de olika
automatiska telefonsystemen från varandra. Dessa kunna på grund härav indelas i tre
klasser:
a) Steg-jör-stegdrivna system.
b) Maskindrivna system.
c) Reläsystem.
Kopplingsprinciperna äro emellertid i stort sett desamma för alla system,
och för klargörande av dem är det likgiltigt, hur väljarna äro konstruerade. De
steg-för-stegdrivna väljarna äro
emellertid enklast i sitt
verkningssätt och lämpa sig därför
bäst för en framställning av de
elementära kopplingsbegreppen.
Principen för en
steg-jör-stegdriven väljare framgår av
fig. 829. Över
abonnentledningen inkomma de från
fingerskivan F utsända impulserna
till elektromagneten M. För
varje impuls attraherar och släpper magneten sitt ankare, varvid steghaken s
framvri-der steghjulet ett steg. Med hjulet är fast förbunden en väljarearm a, vilken är förenad
med abonnentledningen, och vars fria ände kan göra kontakt med i en cirkelbåge
anordnade fasta kontakter k. Dessa äro förenade med de övriga abonnentledningarna.
Genom impulserna framvrides alltså väljarearmen steg för steg ett mot impulsernas
Fig. 829. Principen för en steg-för-stegdriven väljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
