Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Automattelefoni - Halvautomatiska telefonsystem - Abonnentanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABONNENTANLÄGGNINGAR.
775
Fig. 846. Knappsatsbord för
halvautomatiska telefonsystem.
I de halvautomatiska systemen har därför fingerskivan borttagits från
abonnentapparaterna och inflyttats till en telefonist på stationen, och anropet göres på vanligt
sätt genom att begära det önskade numret på stationen, sedan abonnentledningen över
förväljare eller sökare automatiskt inkopplats till en ledig telefonist. Sedan
telefonisten mottagit numret, slår hon ned detsamma på tangenterna i ett s. k. knappsatsbord,
som i princip överensstämmer med fingerskivan,
men som möjliggör en snabbare expedition än
denna, och som liknar tangentbordet på en
vanlig räknemaskin (se fig. 846). Väljarna inställas
då på samma sätt, som vid ett helautomatiskt
system, varför alla dettas fördelar vid kopplingen
bibehållas.
Vid ombyggnad av större telefonnät med flera
stationer från manuell till automatisk drift,
inträffar under övergångstiden, att en del samtal i
nätet expedieras manuellt, en del helautomatiskt
och en del halvautomatiskt. Detta är för
närvarande fallet i Stockholm. Vid anrop från en
abonnent i den automatiska stationen Norra
Vasa till en abonnent i samma station, sker
således kopplingen fullt automatiskt. Vid anrop från
en abonnent i en av de manuella stationerna till
en abonnent i Norra Vasa utföres däremot
kopp
lingen halvautomatiskt, och vid anrop i motsatt riktning registreras först de av
abonnenten utsända strömimpulserna på en signaltablå framför en telefonist, vilken, efter
att ha avläst det önskade numret, vidarekopplar detsamma manuellt.
ABONNENTANLÄGGNINGAR.
Förutom de vanliga enkla telefonapparaterna, vilka förut beskrivits, förekomma
även mera komplicerade, för speciella ändamål anordnade abonnentanläggningar.
Fig. 847. Telefonapparat med
anknytningsväxel.
Obs. veven på framsidan.
Anknytningsväxlar. Ofta förefinnes för en
telefonabonnent, exempelvis en affärsman, behovet av att äga en direkt
förbindelse mellan tvenne apparater, den ena t. ex. uppsatt
på kontoret och den andra i bostaden. Trafiken med andra
abonnenter kräver dock endast en ledning till stationen.
I sådana fall uppsättes vid den närmast stationen
belägna apparaten en s. k. anknytningsväxel. Denna utföres
numera vanligen inbyggd i själva telefonapparaten. De
olika samtalsmöjligheterna dirigeras från denna
huvudapparat genom en omkastare, som kan ställas i tre olika lägen.
Stationsledningen kan härigenom antingen anslutas till
den ena eller den andra av apparaterna, eller också kan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
