Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Långdistanstelefonering - Pupinisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
TELEFONI.
självinduktion. Lämpligt värde på självinduktionen avpassas med
lindningsvarvanta-let. För nedbringande av förlusterna i järnet består kärnan av uppdelat järn, antingen
i form av fina järntrådar eller band eller, såsom numera vanligen är fallet, av fint
pulvriserat järn, som under högt tryck pressats samman med ett lämpligt isolationsmedel.
Enligt vad Pupin visat, kommer en ledning, om självinduktionsspolar inkopplas i
den inom ett visst avstånd från varandra, att förhålla sig, som om spolarnas
självinduktion vore jämnt fördelad utefter ledningen, och kapacitetens verkan kommer då att
neutraliseras, utan att någon extra minskning uppstår i den framskridande strömmen
genom reflexion vid spolarna. Spolavståndet blir beroende av ledningens konstanter;
det kan göras betydligt större vid luftledningar än vid kablar. Vid exempelvis de svenska
3 mm kopparledningar, som på sin tid pupiniserades, sitta spolar på var 8:e kilometer,
vid kablar däremot på ett par kilometers avstånd från varandra. Alltefter storleken på
spolarnas självinduktion och inbördes avstånd blir pupiniseringens styrka olika. Vid
bestämning av lämplig pupiniseringsgrad inverka många faktorer av såväl teknisk som
ekonomisk art, på vilka ej här kan ingås. I fråga om beräkningar av pupiniserade
ledningar liksom telefonledningarna och deras egenskaper över huvud taget har här i
Sverige ett banbrytande vetenskapligt arbete nedlagts av prof. H. Pleijel.
Pupiniseringsförfarandet lade grunden till den moderna långlinjetrafiken. Längre
luftledningar än förut kunde utföras, och framför allt kunde kablar komma till användning.
Detta blev särskilt för viktigare långlinjer av stor betydelse, då jordkablarna äro
betydligt drijtsäkrare genom att ej vara utsatta för linjeras vid svåra väderleksförhållanden
såsom luftledningarna. Långa vattenkablar kunde även nedläggas.
Vinsten av pupiniseringen på kopparluftledningar är ej så stor, åtminstone ej för
grova ledningar. Dels äro dessa i och för sig praktiskt taget utan distortion, dels
försvinner nyttan med pupiniseringen, då läckningen ökar, vilket vid luftledningar lätt
inträffar vid stor fuktighetshalt i luften. I Sverige finnas därför nu ej längre några
pupiniserade kopparledningar; ett par järnledningar äro de enda pupiniserade
luftledningarna.
För kablar däremot med deras stora kapacitet och ringa självinduktion och
läck-ning medför pupiniseringen icke blott en betydlig nedsättning i dämpningen utan även
praktiskt taget frihet från distortion. För en normalt pupiniserad kabel är dämpningen
mindre än % av dämpningen för den opupiniserade och nästan lika för alla frekvenser
inom talområdet.
Den först utförda pupiniserade kabeln av större längd torde hava varit den år 1905
mellan New York och Philadelphia nedlagda. Kabelförbindelserna i Amerika hava
sedan denna tid utsträckts över allt längre avstånd. I Europa utgör den 1914 mellan
Berlin och Rhenprovinserna anlagda pupiniserade kabeln den första anläggningen av
större dimensioner.
Den första pupiniserade jordkabeln i Sverige utfördes år 1909 mellan Malmö och
Lund. Sedan dess har en successiv pupinisering av såväl rikskablarna som landskablarna
pågått. De mest betydelsefulla kabelanläggningarna äro de under de senaste åren
nedlagda stamlinjekablarna, för vilka närmare redogöres på sid. 796.
Krarupkablar, vattenkablar. För anordnande av undervattensförbindelser har
pupiniseringen blivit av stor betydelse, då man för dessa är nödsakad att använda kablar.
Då det emellertid länge erbjöd stora svårigheter att inbygga pupinspolar i vattenkablar
använde man i stället s. k. krarupkablar för detta ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
