Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Gnisttelegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNISTTELEGRAFI.
815
Fig. 893. Resonanskurva.
gniststräckan icke är direkt inkopplad i antennen, medförde betydande fördelar framför
Marconis första avsändarekopplingar (resp, mottagarekopplingar). Emellertid uppstod,
kort sedan Slaby-Arcos anordning var publicerad, ytterligare ett system för trådlös
telegrafi, Braun-Siemens,
utarbetat av doktor Braun i
samarbete med det tyska
aktiebolaget Siemens &
Halske. Detta system
baserade sig på användandet
av helt slutna svängkretsar,
varigenom den svängande
effekten bättre än hos det
förra systemet kunde överföras till antennen, och varigenom den svängande effekten
erhöll renare svängningar.
Kopplade kretsar. Innan vi övergå till behandlingen av systemet Braun-Siemens,
är en kortfattad redogörelse för kopplingens verkan mellan två kretsar på sin plats.
Denna verkan har för den fortsatta utvecklingen av radiotekniken haft ett
avgörande inflytande. Om de två kretsar, som framställts schematiskt i fig. 892, bringas
i sådant läge i förhållande till varandra, att spolarnas magnetiska fält kraftigt inverka
på varandra (fast koppling mellan spolarna), uppstår, då den ena kretsen bringas i
svängning, icke en utan två våglängder i vardera kretsen, trots det att de två kretsarna var
för sig antagas vara avstämda till samma våglängd. Förklaringen till detta fenomen
kan enklast tänkas så, att den ena kretsens självinduktion växelvis ökar och minskar
den andra kretsens. Denna ökande och minskande inverkan hos självinduktionsspolarna
är beroende på sagda spolars magnetiska fält. Svängningsförloppet i vardera av de båda
kretsarna, innan de hopkopplades enligt fig. 892, åskådliggöres, under förutsättning dels
att kretsarna ej utöva någon inverkan på varandra och dels att kretsarna svänga utan
dämpning, av fig. 886: a. Äro svängningarna däremot dämpade, skulle desamma hava
den karaktär, som angives i fig. 886: b. Kopplas nu spolarna så, att deras fält inverka
på varandra, och gives den ena kretsen en impuls till (dämpade) svängningar, bliver
svängningsförloppet i kretsarna det, som visas av fig. 894: a och b. Fig. 894: a angiver
svängningsförloppet i den första kretsen, och fig 894: b svängningsförloppet i den andra. Vi
finna sålunda, att den energi, som
meddelas den första kretsen, efter
ett antal svängningar helt överförts
till den andra, varifrån effekten
efter ytterligare ett antal
svängningar så småningom återbördas till
den första o. s. v. Energien vandrar
sålunda under ett fortsatt svängande
fram och tillbaka mellan kretsarna
och så, att då i den ena kretsen
den svängande energien uppnår
sitt största värde, är den noll i
den andra.
Om man analyserar sådana
Fig. 894. Dämpade svängningar i kopplade kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
