Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Gnisttelegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNISTTELEGRAFI.
817
Marconis sista gnistsystem. Vi hava i det föregående granskat ett par av de tidigast
förekommande typerna av gnistapparater. Innan vi övergå till en skildring av
Marconis nuvarande (eller rättare, sista) gnistsystem, skola vi, med överhoppande av en hel
del mellanstadier skildra systemets gradvisa utveckling. Inledningsvis är berört,
hurusom Marconi vid sina första experiment använde ett gnistgap placerat i antennen. Det
dröjde icke länge förrän gnistgapets plats blev, i likhet med de övriga systemen, i en
separat, sluten svängkrets. Emellertid medförde detta första gnistgap en hel del
olägenheter, vilka äro tidigare berörda. Medlet att‘förebygga dessa måste vara att förhindra,
att effekten, sedan den en gång tillförts antennen, vänder (pendlar) tillbaka därifrån
till gnistkretsen. Detta förhindrande kan ske genom att endast under en mycket kort
tid göra det möjligt för effekten att svänga i gnistkretsen, vilket innebär att i lämplig
Fig. 896. Marconis sista gnistsändare.
tid göra gnistkretsen oledande, d. v. s. att avbryta den i rätt ögonblick. En
granskning av fig. 894 angiver när detta brytande bör äga rum. Gnistkretsen bör avbrytas,
då den i antennen svängande effekten första gången uppnått sitt maximivärde, ty då
är strömstyrkan i gnistkretsen vid ett minimivärde.
Den anordning, som Marconi vidtog för att nå detta mål, framgår av fig. 896.
Gnist-gapet g består här av ett roterande hjul med tänder, vilka med stor hastighet röra sig
framför två fasta elektroder. Gapet utgöres sålunda av de två mellanrummen mellan
elektroderna och tänderna. Endast vid de tillfällen, då tänderna befinna sig mitt framför
elektroderna, kunna överslag i gnistkretsen förekomma, och enär hjulets hastighet är
stor blir den för gnistans bestående tillgängliga tiden kort. Härigenom bliver
gnistkretsen ledande endast under ett kort tidsmoment, och den effekt, som svänger i
antennen, då gnistgapet är oledande, kan icke pendla tillbaka till gnistkretsen.
Vid de flesta av sina apparater ersatte Marconi den likspända strömkällan jämte
avbrytare och induktor med en växelströmgenerator med transformator, så som visas
av fig. 896. De i figuren utvisade drosselspolarna d (induktionsspolar med stor
självinduk-tans) hava till uppgift att förhindra den i gnistkretsen svängande (högfrekventa) effekten
att taga vägen över transformatorns sekundärlindning, varigenom transformatorn skulle
kunna skadas. Gnistkretsen avstämmes för avsedd våglängd medelst en kondensator C
och en variabel självinduktionsspole L. Antennen avstämmes till resonans med
gnistkretsen medelst den i antennen befintliga variabla sj älvinduktionsspolen L’. Det är
52—220535. Uppfinningarnas bok. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
