Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Kontinuerliga svängningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
RADIOTEKNIK.
Av den totala tid, som står till förfogande för utsändandet av svängningar vid en
tonstation, under det att tangenten är nedtryckt för att exempelvis avgiva telegraftecknet
»kort», tages endast en obetydlig del i anspråk för utsändandet av elektromagnetiska
svängningar, ty tidsintervallen mellan de olika svängningstågen äro relativt stora. Vid
tonstationer (m. fl. stationer för dämpade svängningar) måste emellertid givetvis samtliga
ledningar och isolatorer m. m. vara dimensionerade för den högsta strömstyrka resp,
spänning, som förekommer under ett svängningståg. Redan av denna omständighet
måste framgå, att större utbyte erhålles av svängningarna, om desamma under hela
den tid, tangenten är nedtryckt, kunna medgivas hava sin största amplitud, d. v. s., om
de ej äro dämpade. De kontinuerliga svängningarna medföra också bland annat
fördelen, att med samma primäreffekt och antenn erhålles betydligt större avståndsverkan
än om dämpade svängningar användas. Därjämte medgiva de kontinuerliga svängningarna
en långt högre grad av avstämningsskärpa än de dämpade.
I detta kapitel lämnas först en sammanhängande redogörelse för de tekniska
förutsättningarna för vakuumrörens användande inom radiotekniken, därpå en översikt av
de viktigaste tekniska utföringsformerna för apparater, avsedda för kontinuerliga
svängningar.
Fig. 906.
Försöks-koppling med
två-elektrodrör.
Vakuuinrör. Innan vi övergå till att redogöra för vakuumrörens egenskaper, måste
för sammanhangets skull några av de moderna åsikterna om materiens byggnad m. m.
i korthet rekapituleras. Atomerna anses icke längre vara materiens yttersta
bygg-nadsstenar, utan atomerna kunna anses uppbyggda av elektroner
och positiva kärnor. Alla elektroner äro varandra lika, oberoende
av från vilket ämne de härstamma. I alla kroppar röra sig atomerna;
hastigare i varma än i kalla. Atomerna kollidera med varandra
under sin rörelse, och, om kollisionen är nog häftig, söndersplittras
atomerna, därvid bl. a. fria elektroner uppstå. Den elektriska
strömmen anses bestå av en rörelse av dylika fria elektroner, vilken
rörelse på grund av elektronernas negativa laddning går i motsatt
riktning mot den, som tidigare gått under namn av den elektriska
strömmen. Elektronerna äro bärare av synnerligen små laddningar; deras materiella storlek
är ofantligt ringa. Upphettas en ledare till glödning, ökas atomernas i ledningen
hastighet och därmed även kraften av atomkollisionerna och antalet sådana kollisioner per
tidsenhet. På grund härav ökas även antalet i ledningen i ett visst ögonblick befintliga fria
elektroner; vid en viss, hög temperatur bryta sig elektronerna väg genom ledarens yta
och utgå i det ledaren omgivande rummet. Detta fenomen påminner i någon mån om
en vätskas kokning. Inverka inga yttre krafter på de från ledarens yta utbrutna
elektronerna, återvända de efter längre eller kortare banor tillbaka till ledaren.
I en glasbehållare insmältes så som fig. 906 utvisar dels en tråd K (glödtråd eller katod),
vilkens ändar kunna förenas med ett batteri BK, glödbatteri, och dels en metallplatta A,
anod, vilken över anodbatteriet B A och en yttre krets är förbunden med glödtråden. Om först
glödbatteriet borttages, kan ingen ström framgå i den av anoden, anodbatteriet, katoden
och sträckan mellan katod och anod bildade kretsen (anodkretsen); det med luft fyllda
röret är icke ledande. Förhållandet bliver detsamma, om röret evakueras. Det finnes
emellertid en metod att i det sistnämnda fallet göra sträckan katod-anod ledande; och
denna metod består uti att införa elektroner vid katoden. Om man nu tillkopplar
glödbatteriet och låter detta vara av sådan spänning, att katoden upphettas till glödning, kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
