KONTINUERLIGA SVÄNGNINGAR. 825 ma, såsom nyss omtalats, elektroner att utgå från trådens yta. Varieras nu spänningen på anodbatteriet, ändrar sig strömstyrkan i anodkretsen på så sätt, som framgår av kurvan A i fig. 907.1 Vid låg positiv anodspänning är anodströmstyrkan liten, men ökas med tilltagande anodspänning, tills dess att från ett visst värde på sagda spänning anodströmmen icke undergår vidare ökning, hur mycket man än ökar anodspänningen. Vi ha då uppnått mättningsspänningen resp, mättnings-strömstyrkan. Förklaringen till att anodströmmen icke ökas över sitt mättningsvärde ligger däruti, att vid en viss glödström erhålles en mot denna svarande temperatur hos glödtråden och ett häremot svarande antal elektroner, som avgår från glödtråden. Då anodströmmen upptager hela detta antal elektroner, är mättningsströmstyrkan uppnådd, ty anodspänningen inverkar ju på intet sätt på glödströmmen eller elektronemissionen. Därest anoden göres negativ, erhålles ingen ström i anodkretsen, oberoende av anodbatteriets spänning, ty i detta fall stöter den negativa anoden ifrån sig de likaledes negativa elektronerna. Återupprepas försöket med större glödströmstyrka (högre temperatur hos glödtråden), visar kurvan B i fig. 907 de erhållna värdena. Kurvan C i sagda figuren visar resultatet av liknande försök med lägre glödström. Förklaringen till de tre kurvornas inbördes läge ligger däruti, att elektronemissionen är enbart beroende av glödströmstyrkan. Det nyss behandlade vakuumröret med två elektroder förekommer numera relativt sällan inom radiotekniken; i de flesta fall använder man sådana rör med tre elektroder. Den tredje elektroden, som oftast går under namn av galler, införes i regel mellan glödtråd och anod. Formen och anordningssättet hos gallret kan variera mycket; fig. 908 visar ett ofta förekommande an-ordningssätt. Här äro de tre elektroderna anbragta cylindriskt, varvid glödtråden (med till-ledningarna K) befinner sig i cylinderns axel, utanför densamma gallret, i form av en trådspiral (till-ledningen G) och ytterst befinner sig den av en i cylinderform böjd metallplåt bestående anoden (till-ledningen A). Om ett vakuumrör med tre elektroder kopplas på så sätt, som framgår av fig. 909, kan man studera gallrets inverkan.2 Förutom de kretsar och batterier, som återfinnas i fig. 906, märkes här gallerkretsen, bestående av galler G och gallerbatteri BG. Om vi vid försöken hålla anodspänningen konstant (vid 150 volt) och variera gallerspänningen, finna vi, att anodströmmen på grund av denna variation förändras på sätt, som framgår av den med 150 V märkta kurvan i fig. 910. Återupprepas försöket med först 200 och sedermera 300 volts anodspänning, erhållas kurvorna märkta resp. 200 V och 300 V. Vi finna sålunda, att gallerspänningen har ett synnerligen stort inflytande på anodströmstyrkan. Denna gallrets inverkan förklaras enklast, om man betraktar en elektron, som befinner sig mellan glödtråden och gallret. Denna elektron utsättes för två krafter, den ena härrörande från anoden och den andra Fig. 907. Tvåelektrodrörets karakteristik. Fig. 909. Försökskoppling med treelektrodrör. 1 Anodström och anodspänning avläsas på de i fig. 906 angivna instrumenten Ia och Ea. 2 Strömmen i gallerkretsen, »gallerströmmen», och gallerspänningen avläsas på instrumenten Ig och Eg. Fig. 908. Treelektrodrör.