Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Kontinuerliga svängningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTINUERLIGA SVÄNGNINGAR.
835
Vid audionmottagare med så fast återkoppling, att apparaten utsänder (alstrar)
svängningar, bliva de utsända svängningarna lätt en källa till störningar för övrig på
samma eller närliggande våglängd pågående mottagning, vilket giver sig till känna som
visslingar (»kanariefåglar») hos övriga mottagare. Man måste därför hantera en sådan
audionmottagare med omsorg, så att den ej råkar i svängningar. Ett säkert sätt att
förhindra, att audionsvängningarna strålas ut av antennen, är att mellan antennen och den
i fig. 918 angivna mellankretsen införa en högfrekvensförstärkare.
Rör med skyddsgaller m. m. På senare tid har man börjat att använda rör med två
eller flera av varandra oberoende galler (i förra fallet plägar det ena gallret benämnas
skyddsgaller), och dessa rör synas, såsom i vissa avseenden överlägsna rören med ett
galler, hava förutsättningar att i vissa fall ersätta rören med ett galler.
I marknaden förekomma även rör, vilka inom en och samma evakuerade
glasbehållare innesluta de element, som ingå i två eller t. o. m. tre vakuumrör, och
därjämte de kopplingsanordningar mellan dessa element, som äro erforderliga för att de
tillsammans skola verka såsom förstärkare och detektor. Sådana rör (dubbel- resp,
trippel-rör) hava dock ännu så länge icke kommit till någon allmännare användning, vilket
sannolikt främst torde bero på att de synas alltför komplicerade och dyrbara; en
felaktighet, t. ex. en avbränd glödtråd i ett trippelrör, måste nämligen medföra att hela
röret (motsvarande tre vanliga rör) kasseras. Dessa rör omnämnas här såsom ett
intressant exempel på den tillverkningsskicklighet, till vilken man för närvarande kommit.
Lågtemperaturrör. Under år 1923 började man att i större skala i Amerika
framställa vakuumrör, vilka i någon mån avvika från de rör, som ovan skildrats; dessa rör
gå under, benämningen lågtemperatur rör, vilken benämning härrör sig från, att
glödtrådarna i desamma icke erfordra den starka upphettning, som ovan angivits erforderlig
för att erhålla tillräcklig elektronemission. Den för glödtråden erforderliga spänningen
är även avsevärt lägre för dessa rör än för de ovan skildrade; den effekt, som erfordras
för glödtråden i detta slag av rör, är sålunda betydligt lägre än vad tidigare ansetts
erforderligt. Under det att de äldre typerna av vakuumrör för mottagning fordrade c: a 6
volts glödspänning och c:a 0.5 amp. glödström, erfordra dessa nyare rör endast c:a 3
volts glödspänning och draga 0.06 amp. glödström. (Sannolikt torde, då denna uppsats
föreligger i tryck, glödtrådens effektbehov i vissa rör än ytterligare hava nedpressats.)
Ännu så länge framställas dock endast mottagarerör med sådana glödtrådar för
reducerat effektbehov.
Användandet av de här skildrade rören medför, att man vid mottagare med
vakuumrör icke längre är uteslutande hänvisad att använda ackumulatorer såsom glödbatterier.
På grund av den ringa effekt, som uttages, kan man numera även använda torrelement
för att leverera den erforderliga glödströmstyrkan.
En sammanfattad historik över vakuumrörens tillkomst, utveckling och
användning skulle taga alltför stort utrymme i anspråk, varför här endast skola omnämnas
några av dem, som mest bidragit till vakuumrörens och de med desamma arbetande
apparaternas utveckling. Vakuumrören kommo först till användning i samband med
detektorkopplingar. Bland målsmännen för denna användningsform böra nämnas
Fleming, de Forest, Langmuir, Lieben, Reisz, Meissner och Round.
Över-lagringsförfarandet härrör från Fessenden. Bland dem, som särskilt arbetat för
vakuumrörens användande i avsändare, nämnas här de Forest och Meissner. Bland
måls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
