Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Kontinuerliga svängningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
RADIOTEKNIK.
männen för de teoretiska forskningarna angående vakuumrörens förhållanden under
olika radiotekniska förhållanden märkas Barkhausen, Meissner och Gutton.
Vakiiunirörens tillverkning. Redan av termen »vakuumrör» framgår, att en av
dessa apparaters främsta egenskaper är, att de äro evakuerade, lufttomma. De »hårda
rören» hava ett lufttryck, som uppgår till c:a O.ooo ooo i mm kvicksilverpelaretryck.
Motivet till att man använder en så hög evakueringsgrad är bl. a., att i rören kvarvarande
gasmolekyler vid elektronernas gång genom röret joniseras, varvid molekylerna
sönderfalla, och de härvid uppstående resterna och de kvarvarande molekylerna kunna
menligt inverka på såväl rörets elektroder som på strömstyrkan i röret.1 I en del fall,
såsom vid likriktare och vid vissa för detektorverkan avsedda rör, låter man dock icke
evakueringen fortskrida så långt, som den här angivna, utan det förekommer, att man
nöjer sig med ett tryck av högst 5 cm kvicksilverpelare. Dessa »mjuka rör» utmärka sig,
som tidigare angivits, bland annat därigenom, att anodströmstyrkan i dem är större än
i de hårda. De större mjuka rören bruka, för att undvika de skadliga inverkningarna av
luftens vanliga gaser, före evakueringen fyllas med en ädelgas, såsom argon eller neon.
Dessa gaser giva, då rören äro i arbete, upphov till vackra ljusfenomen i rören. Den
mest kända användningsformen för sådana rör är »Tungar-likriktarrören».
Anod och galler vid mottagarerör tillverkas oftast av nickel eller molybden. Även
andra metaller eller legeringar förekomma dock. Under vakuumrörens arbete utsättas
anoden och gallret för ett intensivt bombardemang av elektroner, vilkas massa
visserligen är ringa, men vilkas hastighet och antal uppnå avsevärd storlek. Följden av detta
bombardemang är, att de båda elektroderna upphettas; det av bombardemanget
alstrade värmet stiger med elektronernas hastighet, d. v. s. med anodspänningen och
gallerspänningen, samt med elektronernas antal. På grund av den upphettning, för
vilken avsändarerörens anoder äro utsatta även under normal drift, måste desamma,
särskilt vid sådana rör, som arbeta vid höga effektbelopp, tillverkas av någon svårsmält
metall, såsom volfram, eller förses med särskilda avkylningsanordningar. Vid en del
moderna avsändarerör anordnar man därför anoden såsom en cylinder, utgörande rörets
väggar, och denna cylinder avkyles med cirkulerande vatten.
Glödtrådarna i vakuumrören kunna sägas vara rörens känsligaste del. De
tillverkas oftast av volfram, torium, molybden eller tantal eller också (särskilt vid
låg-temperaturrör) av platina, på vilkens yta salter (oxider) av kalcium, strontium eller
barium anbringas. Diametern på glödtråden är vid mottagarerören synnerligen liten;
den uppgår där sällan till mer än 0.1 mm, vid vissa lågtemperaturrör är diametern
endast O.oi mm.
Vad slutligen »rörkroppen» beträffar, utgöres den i regel av glas, vilkets yttre
gestaltning i hög grad varierar. Vanligast äro cylinderformiga och sfäriska
rörtyper. Då, som tidigare framhållits, en betydande värme uppstår inuti vakuumrören,
måste den använda glassorten vara svårsmält, vilket har fört fram till vakuumrör med
rörkroppar av kvartsglas eller t. o. m. av ren kvarts. Det sistnämnda materialet ställer
sig givetvis dyrbart och förekommer endast vid de allra största typerna av avsändarerör.
1 Man må dock icke föreställa sig, att ens vid den nyss angivna höga evakueringsgraden i röret
befintliga molekyler skulle vara något så när fullständigt avlägsnade. En kubikcentinæter gas i
normaltillstånd innehåller ungefär 21 x 1018 (d. v. s. 21 trillioner) molekyler. Om gaseu i rörets
inre förtunnas till en tiomilliondels mm kvicksilverpelaretryck, kommer w likväl varje
kubikcentimeter i röret att innehålla 2.8 • 109 (d. v. s. 2 8t)0 UOO 000 = 2.8 milliarder) molekyler. Begreppet
* vakuum*-rör är sålunda icke att fatta i absolut bemärkelse, utan endast såsom en teknisk
benämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
