Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den elektriska industriens historia, av A. J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868
DEN ELEKTRISKA INDUSTRIENS HISTORIA
och. billigare pris. I dessa avseenden betecknade Edisons uppfinning ett utomordentligt
framsteg.
Edison bildade för exploaterande av sina patent tvenne bolag; det ena, Edison
Electric Light Company, skulle med säte i New York bearbeta den amerikanska
marknaden, medan det andra skulle från London sköta de europeiska affärerna. Detta senare
bolag byggde den första elektriska centralstationen i Europa (High Holborn Viaduct).
Emellertid blev det ett annat dotterbolag, Compagnie Continentale Edison i Paris,
som genom sin förfoganderätt över de Edisonska patenten för Europa kom att spela en
mera betydande roll.
De Edisonska företagen kommo att kraftigt bidraga till den elektriska industriens
fortsatta utveckling under 1880-talet. De första elektricitetsverken av någon
väsentligare omfattning datera sig från dennna tid. Det äldsta på kontinenten synes hava varit
verket i Milano, anlagt 1883 och avsett för 3 600 lampor. I Sverige anlades ganska tidigt
ett verk i Härnösand (1885). Eljest distribuerades vid denna tid i rätt stor utsträckning
kraft från s. k. blockstationer, avsedda för matning ay mindre områden. Först genom
sammanslagning eller slopande av dessa stationer banades väg för utveckling av
modernare elektricitetsverk, som krävde vida större kapital och därmed helt andra
finansieringsmetoder.
I samband med belysningsteknikens framsteg fick ackumulatorn ökad betydelse.
Från de första experimentformerna enligt Planté och Ritter på 1850-talet dröjde det
ett 30-tal år, innan apparater för kommersiellt bruk kommo i marknaden. Även här
betecknar 1880-talet därför ett utvecklingsskede av rätt stor betydelse.
Slutligen kännetecknas 1880-talet även av ett genombrott för transformatortekniken.
De första transformatorerna, konstruerade av Gaulard och Gibbs, visades vid
utställningen i Turin 1884. Under de följande åren utfördes en del dylika för kommersiellt
bruk. Först genom trefassystemets framförande i slutet av 1880-talet genom
Dobrowolsky, Tesla och Jonas Wenström infördes emellertid växelströmstekniken
på de banor, som lett till dess moderna, storslagna utveckling i industriens tjänst,
vilken utveckling bildat grundvalen för de senaste decenniernas elektrotekniska
maskinindustri.
Redan tidigare, i början av 1880-talet, hade emellertid ett annat
tillämpningsområde för den elektriska maskintekniken börjat bearbetas, som i fortsättningen visade sig
besitta betydande utvecklingsmöjligheter, nämligen den elektriska spårväg sdriften. Som
i kap. VIII påpekats, gå de första försöken å detta område mycket långt tillbaka, ehuru
den egentliga praktiska utvecklingen i Europa kan räknas först från omkring 1880, då
Siemens & Halske i Berlin utförde sina första små lokomotiv och motorvagnar.
Utvecklingen i Förenta staterna förlöper i stort sett parallellt med den europeiska. Å båda
kontinenterna hade man redan tidigt klart för sig den stora betydelsen för den unga
elektriska industrien av elektricitetens användning för traktionsändamål, och stora
summor offrades av de ledande firmorna å utvecklingen av härför lämpade motorer och
apparater. Spårvägsteknikens experimentella utveckling kan anses avslutad omkring 1895,
varefter följde en betydande expansion inom detta gebit, förbunden med bildandet av
en del företag för befordrande av elektriska spårvägsanläggningar. Väsentligt senare
blev elektrifieringen av järnvägar en fråga av större ekonomisk räckvidd för den elektriska
industrien; egentligen först under det sista årtiondet har här skett ett genombrott,
på sina håll åtföljt av en för industrien betydelsefull utveckling (t. ex. Italien,
Schweiz).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
