Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den elektriska industriens historia, av A. J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA INDUSTRIENS HISTORIA.
869
I motsats mot 1880-talet kännetecknas det därpå följande årtiondet knappast av
några mer genomgripande nya uppslag inom den elektrotekniska branschen. Järn- och
blyarmerade jordkablar samt Bergmanns-rör började under denna tid att föras i
marknaden. En starkt ökad användning av elektriciteten inom olika industrier kännetecknar
detta skede.
Efter år 1900 följde i Europa en viss stagnation. Under det föregående decenniet
hade bildats en mängd företag för anläggning och drift av elektricitetsverk,
kraftanläggningar av alla slag och elektriska spårvägar. Härigenom påskyndades en
överproduktion, som efter några år av stillestånd utlöstes i ett kraftigt bakslag, varvid flera
betydande firmor, särskilt tyska, måste likvidera. Även i vårt land gjorde sig detta
konjunkturomslag kännbart. Den period av återhämtning och nytt uppsving, som
därefter följde, nådde sitt kulmen före världskriget — för vissa neutrala länder, bland
dem Sverige, först under världskrigets senare skede.
Starkströmsteknikens utveckling under denna senare period kännetecknas av ett
intensivt arbete å den elektriska kraftöverföringens fullkomnande. Centraler såväl för
ånga som för vattenkraft växa i omfattning, likaså effekten hos maskinenheterna. Medan
för ett tjugutal år sedan aggregat på några tusental kilowatt ännu betraktades såsom
rätt betydande, äro i våra dagars jättecentraler maskiner på 20 000—30 000 kilowatt
normala och den övre gränsen har skjutits fram till 100 000—200 000 kilowatt.
Kraft-överföringsspänningarna hava drivits i höjden i mån av överföringarnas ökade längd, och
man räknar numera med c:a 200 000 volt som standard för mycket långa överföringar.
Denna betydande utveckling har möjliggjorts genom en på vetenskapliga grunder baserad
utveckling av den elektriska fabrikationsteknikens resurser; de ledande firmorna i
Amerika och Europa, som numera räkna sina arbetare i tiotusental, hava offrat betydande
summor på tekniskt forskningsarbete inom alla områden av sin verksamhet.
Jämsides med starkströmselektrotekniken har även svagströmsområdet under de
senaste årtiondena kraftigt utvecklats. Inom telegrafien är här att märka uppfinningen
av de moderna snabbskrift- och typtrycksystemen (Murray, Creed samt Siemens
& Halske och Western Electric). Inom telefonien har utvecklingsarbetet inriktats
företrädesvis å automatisering av kopplingsstationer och utsträckning av
överföringsavstånden. För befordran av det senare målet äro de viktigaste uppfinningarna
pupini-seringen och de moderna förstärkarna. En helt ny bransch av elektrotekniken är
radiotekniken, vars upprinnelse kan räknas från Marconis epokgörande uppfinning
1896. Denna har på det senaste årtiondet nått en ej oväsentlig betydelse för den
elektriska industrien, särskilt i Förenta Staterna och Tyskland, och torde helt säkert hava
att påräkna en ännu mer omfattande utveckling genom sina nyare applikationer (t. ex.
radiopejling, trådlös telefoni, rundradio). De moderna storstationerna för trådlös
telegrafi representera kapital, som räknas i millioner, och bidraga jämte de otaliga smärre
installationerna på fartyg, aeroplan etc. att tillföra den elektriska industrien betydande
nya avsättningsområden.
En god föreställning om den elektrotekniska industriens omfattning strax före
världskriget samt dess produktionskapacitet efter kriget lämnar omstående av d:r F. Jastrow
utarbetade tablå för världsproduktionen, däri omsättningssiffrorna angivas i miljoner
kronor.
Av tabellen framgår den ganska väsentliga ökningen av produktionskapaciteten
inom de flesta länder efter kriget, varigenom uppstått en bristande balans mellan
tillgång och efterfrågan på världsmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
