Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
MINERAL OCH BERGARTER SAMT
DESSAS FÖREKOMSTSÄTT.
Av statsgeologen d:r Per Geijer.
INLEDNING.
För att förstå de naturliga förutsättningarna för bergsbruk och närstående
industrier är det nödvändigt att äga någon kännedom om de nyttiga mineralens och
bergarternas karaktärer, om deras förekomstsätt, o. s. v.
Med mineral förstår man alla sådana fasta, oorganiska, i kemiskt och fysikaliskt
hänseende homogena ämnen, som uppträda uti jordskorpan. Till mineralen räknas även
en vid vanlig temperatur flytande substans, nämligen kvicksilver. Däremot
överensstämmer det knappast med vanligt språkbruk att dit räkna även vatten eller bergolja
(petroleum). De flesta mineral äro kristalliserade, d. v. s. de atomer, som uppbygga dem,
äro ordnade uti viss bestämd symmetri.
En bergart sammansättes av en myckenhet mineralkorn, tillhörande ett eller oftast
flera slag av mineral. En bergart måste besitta en viss grad av homogenitet.
Kunskapen om mineralen kallas mineralogi.1 Med geologi förstår man vetenskapen
om de i jordskorpan och på dess yta verkande krafterna samt produkterna av deras
verksamhet. Den underavdelning av den mineralogisk-geologiska vetenskapsgruppen, som
sysselsätter sig med bergarterna såsom sådana, kallas petrograji. Mellan petrografiens
och mineralogiens arbetsfält kan ingen skarp gräns uppdragas, alldenstund
bergarts-bildningen till mycket stor del även består uti nybildning av mineral.
Angående de tidigare skedena uti jordklotets utveckling kunna vi med astronomiens
hjälp bilda oss vissa föreställningar. Vi ha anledning att förmoda, det jorden en gång
haft så hög temperatur, att samtliga dess beståndsdelar förelegat i gasform. Fortgående
avsvalning har sedan fört den till ett smältflytande stadium, varefter så småningom ytan
stelnat. Med all sannolikhet har denna »stelningsskorpa» allmänt genombrutits av nya
smältflytande massor från djupet, och det har dröjt länge innan sådana utbrott blivit
undantag. I och med det att vatten i flytande form uppträtt på jordytan, hava
förutsättningar skapats för omlagringar av den yttersta jordskorpans bergarter. Fordom
1 Till mineralogien plägar man även hänföra läran om kristallers form och densamma
bestämmande egenskaper (kristallografi).
1—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
