Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Metamorfa bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METAMORFA BERGARTER.
13
mestadels rödfärgade kristaller utgöra ett vanligt inslag i de kristallina skiffrarna. I
me-tamorfoserad kalksten ingår naturligen kalkspat som huvudbeståndsdel. Sediment,
som innehållit organisk substans, hålla i metamorf form kolhalten såsom grafit.
Indelningen av de kristallina skiffrarna grundar sig på sammansättningen och i
viss mån även på kornstorleken, som vid lika sammansättning är grövre, ju starkare
metamorfosen varit. Gnejs är en grovkornig kristallin skiffer av fältspat, kvarts och
mörka mineral, företrädesvis glimmer eller amfibol. Den kan sålunda till
sammansättningen motsvara en granit. Svagare skiffriga graniter, vilka ännu hava ursprungliga
strukturdrag bevarade, kallas gnejsgraniter. Gnejser kunna även uppkomma ur
sedimentära bergarter av tjänlig sammansättning. Leptit (förr granulit eller häljeflintgnejs)
Fig. 7. Gnejs med två genomsättande granitgångar, Stockholm. Efter Holmquist.
är en i Sverige använd beteckning för i vårt land vanliga, mycket finkorniga gnejser,
i allmänhet uppkomna genom metamorfos av vulkaniska ytbergarter. Ett svagare
stadium av metamorfos representeras av hälleflinta. Hälleflintorna äro sålunda föga
förändrade ytbergarter (lavor och tuffer) av granitisk sammansättning. Namnet kommer
av deras täta struktur och flintlika skåliga brott. Starkare metamorfos åter kan av
samma ursprungsmaterial göra en gnejs. Av de aluminiumrika sedimentbergarterna,
såsom lerskiffrar, uppstå glimmerskiffrar, med huvudbeståndsdelarna kvarts och
glimmer. Mellan dessa och gnejser finnas övergångar. Granat m. fl. aluminiumrika silikat
kunna uppträda i bådadera (granatgnejs, granatglimmerskiffer). I dylika gnejser
ingår också ofta grafit. De’ s. k. grönstenseruptiven (diorit och gabbro samt motsvarande
gång- och ytbergarter och tuffer) ävensom likartat sammansatta sediment övergå till
amfibolit eller hornbländeskiffer, som huvudsakligen består av plagioklas och amfibol.
Rena sandstenar och kalkstenar äro oförändrade, utom så till vida att de bliva
kristallina och mera grovkorniga: sandsten blir kvartsit, kalksten blir marmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
