Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - De tekniskt användbara mineralen och bergarterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
som användas företrädesvis på grund av sina fysikaliska egenskaper, t. ex. ädelstenar,
glimmer, grafit, 5) fossila bränslen (stenkol, torv, petroleum).
Byggnadssten. Till byggnadssten användes av naturlig sten i främsta rummet
graniter, kalkstenar och sandstenar. Man kräver av materialet en viss grad av homogenitet
samt frihet från sprickor och från lättvittrande beståndsdelar (t. ex. svavelkis, som vid
sin vittring rostfärgat stenen). Av en avgörande betydelse för en bergarts praktiska
användbarhet är möjligheten att av densamma erhålla stycken av lämplig form och
storlek. Bergartens naturliga förklyftning samt den av inre spänningar bestämda
klyvbarheten uti vissa riktningar äro sålunda bestämmande. Såsom gatsten användes
huvudsakligen granit. Även för denna användning är klyvbarheten mycket viktig. Till
tak-skiffrar brukas lerskiffrar eller tunnskiffriga glimmerskiffrar. Beträffande
prydnads-stenar, som användas t. ex. till gravvårdar och till yttre eller inre prydande av byggnader,
komma naturligtvis estetiska synpunkter alldeles särskilt i förgrunden. För detta
ändamål användas bergarterna oftast i polerat tillstånd, så t. ex. den särskilt uti gravvårdar
mycket använda s. k. svarta graniten (egentligen diabas eller närstående bergart). För
prydnadsändamål använd kalksten är i allmänhet kristallin (marmor).
Malmmineral. Guld förekommer i regel gediget, ehuru ofta i ytterst fina korn,
inneslutna uti andra mineral, t. ex. svavelkis. I några viktiga gulddistrikt i
Västaustra-lien och Nordamerika förekommer det dock bundet vid tellur, ett svavlet närstående
grundämne. Även platina förekommer oftast i gediget tillstånd.
Silver uppträder i somliga fyndigheter gediget. Vanligen är det dock fint inblandat
uti blyglans (se nedan), antingen i form av en svavelförening, silverglans, eller
undantagsvis gediget. Dylik »silverhaltig blyglans» är den viktigaste silvermalmen. I vissa
slag av fyndigheter uppträder dock silvret huvudsakligen såsom ren silverglans eller
som mera komplicerade föreningar med svavel, antimon eller arsenik m. fl. ämnen. I
de närmast jordytan belägna delarna av silverfyndigheter uppträder stundom såsom
vittringsprodukt hornsilver, en förening av silver och klor.
Koppar förekommer i många olika former. Naturlig gedigen koppar träffas i Sverige
endast såsom en sällsynthet, men utgör kopparns normala förekomstsätt inom det stora
koppargruvedistriktet i Michigan (Nordamerika), m. fl. ställen. Den hos oss
vanligaste kopparmalmen är den grönaktigt mässingsgula kopparkisen, en förening av
koppar, järn och svavel, som i rent tillstånd håller c:a 34 % koppar. Brokig kopparmalm
eller bornit, som innehåller samma ämnen men i andra proportioner (c:a 55 % koppar),
är ställvis i utlandet en viktig malm. Mera betydande är kopparglansen eller grå
kopparmalm (med 80 % koppar). Bland de vid kopparmalmers utgående i dagen bildade
vittringsprodukterna märkes ärggrön malakit, ett vattenhaltigt karbonat.
Zinkens vanligaste mineral är zinkblände, som i rent tillstånd håller 67 % zink och
33 % svavel. Därjämte förekommer, företrädesvis som vittringsprodukt av zinkblände,
zinkkarbonat (galmeja) och -silikat (kiselgalmeja). I Sverige är av dessa endast
zinkblände föremål för gruvbrytning.
Den ojämförligt viktigaste blymalmen är svavelföreningen blyglans, med 87 % bly.
Såsom redan nämnt, är blyglansen ofta litet silverhaltig, vilket i hög grad ökar dess
värde. Av övriga blymineral är cerussit eller blyspat det viktigaste. Cerussiten är ett
karbonat och i likhet med galmejan vanligen en vittringsprodukt av motsvarande
svavelförening.
Tenn förekommer nästan uteslutande såsom mineralet tennmalm eller tennsten,
en syreförening med 79 % tenn. Kvicksilver åter finnes gediget och i flera olika
förenin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
