Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Fyndigheters uppkomst - De fossila bränslena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
Fig. 30. Vertikalprofil genom sadel (antiklinal) i ett
bergoljeförande lager. Håligheterna i det porösa lagret
utfyllas överst (A) av gas, därunder (5) av olja och
längre ned (C) av vatten. Borrbrunnen n:o 1 träffar
blott vatten, n:o 2 olja, n:o 3 först gas, sedan olja.
mentära formationer, från kambrosilur upp till yngre tertiär. Beträffande dess
uppkomst är man numera på det klara med, att det åtminstone i de allra flesta fall är av
organiskt ursprung. Den förr mycket diskuterade möjligheten, att en del olja skulle
härröra från vulkaniska gasutströmningar — uti vilka sumpgas ibland påvisats —
mot-säges i allmänhet av oljans geologiska uppträdande, och torde på sin höjd gälla några
enstaka undantagsfall. Medan man förr mest räknade med att oljan skulle bildats
genom ett under begränsat lufttillträde försiggående förmultnande av större djur, har
man numera funnit anledning antaga, att utgångsmaterialet snarare varit helt
oansenliga organismer. Mycket talar för, att lågt stående alger, t. ex. kiselalger (diatomacéer),
givit upphov till en del av de viktigaste oljeförekomsterna.
Från de lager, där oljan först
bildades genom dylika organismers
förmultning, har den sedan kunnat
förflytta sig långa vägar i
berggrunden. Den följer därvid i huvudsak
samma lagar som det i likartade
bergarter befintliga vattnet, och
träffas naturligtvis företrädesvis uti
porösa sandstenar o. dyl. Eftersom
oljan är lättare än vattnet, håller
den sig över detta. Uti veckade
lagerserier söker den sig därför upp i
antiklinalerna. Om ett poröst
olje-och vattenförande lager omgives av
täta, icke genomsläppande bergarter,
så kan oljan på detta sätt bliva bunden
i det porösa lagrets antiklinaler. Allra
överst samlar sig gärna en från oljan avdestillerad gas. Under denna åter utfyllas alla
porer av olja, och längre ned uppträder i dess ställe vatten. Givetvis kunna dessa vätskor
komma att stå under mycket högt tryck. Om då ett borrhål nedsänkes uti antiklinalen
till det porösa lagret, utströmmar först gasen och därefter oljan, i den mån denna
befinner sig under övertryck, resten får utvinnas genom pumpning. Åtskilliga faktorer
kunna framkalla avvikelser från denna bild av oljans uppträdande, men i sina
huvuddrag kan den anses typisk. Den belyser några av de mest utmärkande dragen i det
moderna oljeletandets ekonomi: nödvändigheten att taga noggrann kännedom om det
oljeförande områdets geologiska byggnad, utsikten till mycket stora vinster, om en
större oljesamling anträffas, och det plötsliga sinandet av oljekällorna, om det efter
oljan uppstigande vattnet bryter in och når borrhålen.
Petroleum kan även erhållas genom destillation av vissa skiffrar, uti vilka olja icke
uppkommit genom naturliga processer. Dessa »oljeskiffrar», som på några ställen,
särskilt uti Skottland, kommit till användning uti större skala, äro för oss av ett särskilt
intresse, då en betydande del av södra Sveriges kambriska alunskiffrar tillåta en
olje-utvinning, som rimligen kan förväntas genom förbättrade metoder bliva ej blott
tekniskt utan även ekonomiskt möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
