Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Grunddragen av Sveriges geologiska byggnad - Berggrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
av en del sedimentformationer, som hänföras till algonkisk tid. Hit höra bl. a.
Dalslands-formationen med kvartsiter och skiffrar, m. m., Almesåkraserien i norra Småland,
samt Dalasandstenen. Den sistnämnda, som har stor utbredning uti nordvästra Dalarna,
träffas dessutom flerstädes såsom smärre områden, t. ex. i Gävletrakten, vid
ångerman-ländska kusten och i Mälaren. Diabaser åtfölja allmänt dessa sedimentformationer, uti
vilka de bilda intrusiva bäddar eller mera sällan inlagrade lavaströmmar. Av samma
ålder äro många diabasgångar, som äro blottade utanför sedimentområdena.
Åtminstone Dalasandstenens grupp, som är oveckad, är yngre än de nyssnätnnda
rapakivibergarterna.
De kambrosiluriska avlagringarna, som ursprungligen torde betäckt större delen
av vårt land, hava i stor utsträckning blivit utplånade genom senare erosion. Nu
upptaga de Öland och Gotland, delar av Skåne, Östergötland och Västergötland, ett mindre
område i Dalarna samt betydliga sträckor i Norrland. Öster om fjällkedjan framgår
ett bälte av kambrosilurbergarter, bredast omkring Storsjön i Jämtland. Dessutom
ingå stora massor utav dylika sedimentbergarter i själva fjällkedjan. Dennas västra delar
inom svenskt område uppbyggas nämligen huvudsakligen av fossilfattiga
kambrosilurbergarter med en från den östligare, utanför fjällkedjan belägna kambrosilurens skild
utbildning (»köliskiffrar»). Fjällkedjans östra delar åter bestå av s. k. seveskiffrar,
starkare metamorfoserade bergarter. Metamorfosen kan förmodas stå i samband med de
talrika större och mindre eruptiva intrusionerna i seveskiffrarna. Även i den västligare
kambrosiluren finnas intrusioner, men uppträdandet är där något olikartat. Fjällkedjan
är en gammal bergskedja, vars veckning ägde rum redan i slutet av silurisk tid. Vid
veckningen uppträngde eruptivmassorna. Vid fjällkedjans östra rand hava
vecknings-rörelserna lett till att seveskiffrar och eruptiv, ja t. o. m. urberg skjutits över där
anstående östlig kambrosilur, så att äldre bergarter kommit att överlagra yngre. Även
längre in i fjällkedjan hava en del liknande rörelser ägt rum.
I den östra kambrosiluren i Norrland kunna endast mera obetydliga
vecknings-rörelser spåras. Motsvarande lagerserier i södra Sverige äro antingen så gott som
orubbade, vilket är fallet mestadels i Västergötland, på Öland och Gotland, eller också
nedsänkta mellan förkastningar och delvis styckade av sådana (Skåne, Östergötland,
Dalarna, i någon mån Västergötland).
De mesozoiska avlagringarna äro i det närmaste inskränkta till Skåne.
Triassyste-met representeras där av sina yngre avdelningar, keuper och rät. Rätavlagringarna
bilda tillsammans med jurasystemets äldsta avdelning, lias, en fortlöpande
avlagrings-serie. Uti denna »rät-lias-formation» ligga de skånska stenkolen. Slutligen finnas, i
östra och södra Skåne, vidsträckta och mäktiga avlagringar från kritsystemets yngre
delar, samt några spår av äldsta tertiär. Inom de närmaste delarna av Halland och
Blekinge hava också träffats smärre rester av kritavlagringar. Liksom de
kambrosiluriska avlagringarna i Skåne äro även de mesozoiska i stor utsträckning uppdelade av
förkastningslinj er och insänkta.
Från tertiär tid härstamma även de små basaltförekomsterna i Skåne, som utgöra
rötterna av vulkaner. Till samma tid äro troligen även att hänföra de två andra
förekomsterna av ungvulkaniska bergarter i vårt land, nämligen vid sjön Mien i sydligaste
Småland (ryolit) och vid Dellensjöarna i Hälsingland (andesit).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
