Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Förhistoriska tiden och forntiden - Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• HISTORIK. MEDELTIDEN.
59
Nejriten har i alla tider varit ett i Kina synnerligen uppskattat material för
framställande av konstföremål och tidigare av vapen och redskap. I själva verket har
frågan om besittningen av vissa av dess fyndigheter inom äldre kinesisk politik någon gång
spelat en viktig roll.
Medeltiden.
Romarnas stolta rike med dess i vissa avseenden högt utvecklade gruvindustri
höll sig nödtorftigt uppe ännu under vår tideräknings första århundraden.
Germanerna, som ju delvis intogo en ej alltför låg bildningsståndpunkt och dessutom i
ganska avsevärd utsträckning tidigt tillägnade sig vissa sidor av romarfolkets kultur,
torde hava i någon mån vårdat sig om bergverken i de av dem erövrade länderna. Först
när i femte århundradet e. Kr. hunnernas massor började strömma in över Europa och
sprida sig västeröver blev den gamla kulturen undertryckt och översköljdes sedan av
folkvandringarnas virvel. Stora industricentra blevo förstörda och deras invånare
underkuvade, dödade eller avlägsnade, så att man ofta vid undersökning av gamla gruvor
funnit, att de plötsligt och utan förberedelse blivit övergivna. Nu följer en lång period,
om vilken beträffande vårt ämne föga är känt, jämfört med de talrika underrättelserna
från den föregående tiden. Man kan emellertid knappast tänka sig, att under denna
»mörka» medeltid arvet från forntiden ej skulle i någon mån hava bevarats, ty
material för vapen och verktyg kunde ej undvaras. Järnets betydelse torde hava blivit allt
större, medan bronsen och de ädla metallerna kommit att intaga en mindre framskjuten
plats i hushållningen. Utan stadgade samfundsförhållanden och ett ordnat statsväsen
voro större bergverksföretag icke möjliga, därför torde mineralämnenas
tillgodogörande nu en lång period mest hava haft karaktär av hemindustri och hantverk.
När sedan i Frankrike och Mellaneuropa fastare statsorganisationer tillskapats,
börja, såsom av de numera allt talrikare skriftliga urkunderna framgår, skatterna i
jordens inre åter tilldraga sig uppmärksamheten som ett av de förnämsta medlen att
förvärva rikedom och makt. Ansatserna till denna återuppblomstring kunna spåras till
de äldre bergverksdistrikten i de nordliga Alperna, Ungern och Siebenbürgen. I
Steier-mark lär järnhanteringen hava uppdrivits till.cn viss höjd redan omkr. 712, i det att då
driften i järngruvorna vid Erzberg upptogs på nytt efter att hava avstannat under
folkvandringarna. Härskarnas stränga upprätthållande av bergsbruket som sin regalrätt
i alla dess olika utformningar, vilken fanns redan under romartiden men sedan med
statsmaktens förfall blivit i större eller mindre utsträckning efterlåten, är ett bevis på
den betydelse man tillmätte detsamma. Så gjorde t. ex. de frankiska konungarna av
karolingernas ätt sin överhöghetsrätt med kraft gällande.
I BÖhmen blomstrade bergsbruket upp under ett ganska tidigt skede. I själva
verket tilldrog det sig så stort intresse, att befolkningen i stor utsträckning eftersatte
åkerbruket, så att enligt uppgift brist på livsförnödenheter uppstod. De äldsta
bergverken voro anlagda i Böhmerwald mellan Budweis, Reichenstein och Mies på silver, guld,
bly, koppar och tenn. Ett guldbergverk söder om Prag är med tämlig säkerhet känt
omkr. 734. Silverbergverket vid Przibram lär hava upptagits 843. Den böhmiska
gruv-hanteringens stora betydelse under Medeltiden framgår bl. a. av en mängd facktermer,
som lånats från det tjeckiska språket till tyskan och sedermera till svenskan, t. ex. slagg
(tjeckiska slaky), bleck (-plåt) (plach), tråd (drat) m. fl. Ungerns mest givande guld-,
silver- och koppargruvor funnos vid Schemnitz och Kremnitz. Vid Rhen och dess
bi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
